Gretamordet 100 år

15/7 2015
Nu i dagarna är det hundra år sedan det så kallade Gretamordet eller wolkoffmordet skedde, här nere i skogen.
jag skrev om det för några år sedan i de här två inläggen.
Det är nog de inläggen på min blogg som flest har varit inne på efteråt och läst.
 
 http://kallebaatur.blogg.se/2010/october/en-olandsk-tragedi.html
 
http://kallebaatur.blogg.se/2010/november/en-olandsk-tragedi-2.html
 
 
I lördags var det så dags att uppmärksamma 100årsdagen för mordet, en händelse som satt djupa spår i bygden och som fortfarande är en liten del i vardagen här i Glömminge.
Den muntliga traditionen är stark här, eller har i alla fall varit. Alrik Palm skriver om det i sin bok "Glömminge En sockenberättelse" utgiven av Glömminge Kommun 1949.
Han återger sägner med namngivna hövdingar i trakten från järnålder/vikingatid, berättelser som gått i arv från mun till mun genom generationerna. Då är hundra år inte speciellt lång tid.
 
 
Glömminge hembygdsförening hade planerat och ordnat för den här dagen i nästan ett år.
det är ett unikt tillfälle då de nya ägarna till Almqvists villa och grannar villigt öppnat upp sina trädgårdar för alla nyfikna intresserade endast under just denna dag.
 
 
 
Det naturliga var att samlas runt Gretastenen.
 
 
Intresset var  överväldigande. vi hade nog nästan gått man ur huse i Glömminge plus annat löst utsocknes folk. Flera sa att så här mycket Glömmingefolk har det aldrig varit på samma plats tidigare.
Ingen vet exakt men runt 300-400 personer var det nog.
Peter Brynielsson, ordförande i hembygdsföreningen höll ihop dagen och förde den framåt.
Här talades det om att ingen vet av vem eller när stenen restes, man vet inte ens vem som än i dag lägger blommor vid stenen då och då. Under vissa perioder har den fört en tynande tillvaro, omkullvält, överväxt och gömd bakom en radda brevlådor.
 
 
Ytterörsvägen har nog aldrig varit så här befolkad. Nu är alla på väg ner till Ytterrörsvillan där Greta bodde.
 
 
Alldeles i början på backen ner finns den här platsen där mordet ska ha skett. Här låg en källa med ovanligt fint vatten som folk for långväga i från för att nyttja. Hit lär wolkoff ha släpat Greta när han insett vad han gjort för att tvätta henne ren från blod, men om det finns det olika berättelser.
 
Nu syns bara en sten och en skylt om att det går en elkabel här.
 
 
Björn, granne till Ytterörsvillan och om jag förstod det rätt, hade stora delar av parken till Almgrens villa på sin tomt i dag. Här står han på trappan till vattentornet till springbrunnen och berättar om livet här för hundra år sedan. mång dråpliga och intressanta historier om Almqvists familj. Det visar sig att många i församlingen var släkt med Almqvist, speciellt Gretas fostermor Lisen som ju kom från Glömminge.
Redan här börjar frågorna dyka upp. Det ska under dagen visa sig att man har olika berättelser om det som hände här.
 
 
De här stenarna lät Professor Almqvist hugga till för att ha som solstenar. Efter en solig dag är de varma långt in på natten.
 
 
Vid villan fans en utställning och musikanter som bla spelade skillingtrycket om mordet.
 
 
För att levandegöra det hela hade man engagerat skådespelarna Ida Dahlborg som Greta och Anita Dehlin som Lisen
Kläderna (100 år gamla) var inlånade från Länsmuseet.
 
 
De nya ägarna har gjort ett fantastiskt jobb att återskapa Ytterörsvillan till som det såg ut när det var nybyggt runt 1908.
Båten som Wolkoff flydde över till Revsudden med efter de dödsbringande skotten låg åter på sin plats.
 
 
Det är Sven Erik i Böle som har den i sin ägo och som rott hit den dagen till ära.  jag har tidigare visat bilder på en annan båt och menat att det var flyktbåten, där hade jag nog fel, sorry.
Dagen då Wolkoff rodde var det regn och hård vind så han var tydligen riktigt slutkörd när han kom in till fastlandet
 
 
Fika serverades vid strandtemplet.
 
 
Ytterörsvillan i dag,
 
 
De nya ägarna Torbjörn och Anette Blomkvist viste inget om den här historien när de köpte villan, men ganska snart kom folk i trakten och berättade sina versioner om vad som hänt.
Här berättar de vad som gjorts och hur det sett ut. En del jobb återstår dock.
 
 
Tre Glömmingeprofiler i andäktigt lyssnande.
 
 
Johan Gunter är nog den som har mest koll och har kanske den riktigaste återgivningen av vad som hände. Han har lusläst rättegångsdokumenten och vittnesuppgifterna och skrivit en bok (eller i alla fall ettt utkast som gick som följetong i Ölandsbladet), Den skrift jag hämtat de flesta av mina uppgifter från i mina tidigare inlägg.
 
 
Johan i berättartagen
 
 
Så här långt fram på dagen kom vi till de oundvikliga skotten. Här förtäljer Johan ganska ingående med revolver i handen om minuterna före och efter skotten. Greta står med kaffebönorna i handen som sedan sprids ut där upp i skogsbacken och som folk efteråt samlade in som minne. Just bönorna i påsen på bilden tog vi hem. Blir väl också ett slags minne. Gretas bönor 2,0 kan man säga.
 
 
Nere i källaren på villan, i snickarrummet, står den bänk fortfarande kvar som Greta lades på efter sin död. det var också hit Wolkoff återvände från fastlandet fylld av ånger. här höll han sig gömde med Gretas kropp i några dagar medan skallgångskedjorna böljade i Smålandsskogarna. han skrev ett brev till Greta där han uttrycker sin ånger.
Det var också här man utförde obduktionen där man även kontrollerade Gretas oskuld, då rykten gått om att Ivan Wolkoff skjutit henne för att hon mist sin oskuld till någon annan. Så var tydligen inte fallet enligt obduktionsprotokollet och Johan Gunter.
 
När Greta slutligen begravdes i Stockholm lär det ha varit mellan 10 000 -15 000 personer på plats. Det visar hur hårt denna händelse grep Svenskarna, då i juli 1915.
 
HPå bilden ovan ses Ölandsbladets och Barometerns reportrar prata med Johan.
 
Så tog dagen slut och de flesta var mycket nöjda med arrangemanget. Berättelsen om mordet på Greta har åter luftats och har säkert stärkt dess förmåga att leva vidare ett bra tag fram.
 
 
Bilder på Greta. Bilden till vänster är från hennes konfirmation står det. Bilden till höger är Greta som 15åring samma år som hon dog.
Man blev verkligen vuxen när man konfirmerades förr.
 
 
Wolkoff till vänster och professor Almqvist till höger.
 
 
Lite bonus på dagen.
Familjen Skarsgård har anor från Öland  (Skarsgård lär komma av Skärlöv) och Stellans familj har sommarhus i Stora Rörstrakten. Gustav var här och ställde gladeligen upp för ett idolfoto med dottern.
- Fin kamera du har, sa han till mig.
-Akta ryggen sa någon annan till Gustav.
 
Man har varit inne på att filmatisera hela Gretahändelsen och i ett tidigare skede var Stellan tänkt som rollen för Wolkoff. Tror Gustav skulle passa alldeles utmärkt i den rollen.
 
 
Om någon ser sig själv på någon av mina bilder och inte vill vara med så meddela mig så tar jag bort den så fort jag kan.
Som vanligt har jag inte frågat någon om lov. Ber om ursäkt för det.
 
 
 
 
 
 
Frid
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | |
Upp