Novemberljus

Söndag 25/11 2012
Här vräker regnet ner just nu och blåser gör det med, skönt att det inte är snö, lite tidigt än.
Enligt döttrarna och Mayakalendern så går jorden under om mindre än en månad.
Jag tycker det är lite pessimistiskt att tro det.
Men å andra sidan så är det ju en av de största händelserna i planetens historia.
Här har man levt ett helt liv utan krig och elände man har haft mat och kläder och så får man avsluta det hela med att se hur jorden upphör, viket flax;)
Hur många miljoner mäniskor tillbaks i historien har inte gått och grunnat på hur jordens undergång kommer se ut.
 
Annars är det rätt lugnt, har donat med löv och sånt plock, och så lite hundpromenader med kameran förståss.
 
 
Har tagit lite bilder bla för att visa hur det ser ut inne på Ölands mittland, så här års i november.
Alla löv har fallit men de nygödslade vallarna är gröna. Det blir rätt fin kontrast.
Kväveläckage hm
Rent teoretiskt så borde det kväve som växterna tar upp göra mer skada än nytta om det blir frost därför att kvävet ökar tillväxten och därmed försämrar invintringen  Och det som inte tas upp av det mer eller mindre vilande gräset, lakas ut och ner i gundvatten bla. Är det vettigt?
Efter 1 dec får bönderna inte sprida gödsel, och de vill naturligt vis inte ha fulla gödselbrunnar i början på vintern, då blir det problem med både utrymme och länstyrelsen i slutet på vinterna så det gäller ju att få ut skiten innan förbudet träder i kraft.
 
 
Blåklocka i november vet jag inte om jag sett förut. Den här klamrar sig fast vid en nässelstam i  ett  buskage av trädgårdsprakttry hemma i trädgården.
 
 
Ris och grenar från kalavverkningen av skogen bakom oss (som jag skrivit om tidigare) har nu flisats.
Tänk en hel skog instoppad i några containrar ja okej stockarna ligger antagligen på något sågverk inne på Småland, och fliset ska nog även det över bron, till Rockneby och Econova för att lastas om och kanske säljas till något värmeverk på Öland.
Transportkostnader på 4 000 - 5 000 kr/container fram och tillbaks plus miljöpåverkan. Är det vettigt? Biobränsle ska ju vara bra för miljön säges det.
 
 
Den lågt stående solen lyckades få en stråle in genom skogsdungen och träffade där på några lönnlöv som lös upp som små oregelbundna lyktor.
 
 
Vår hund är en Isländsk fårhund. Förr hette de Islands spets.
 
 
jag tror de döpte om dem till fårhund när de insåg att de betade gräs ;) Det är inte så att han äter och sedan kräks som vanlga gräsätande hundar gör, utom han gnaskar i sig en hel del sedan är han nöjd med det. Det finns vissa fläckar ute i markerna som har gräs av rätt smak, konsistens och form. Där stannar han gärna till ett tag.
 
 
Sedan gäller det att ha koll på rådjuren, för husse berättar inte alltid när han ser rådjuren för han tycker jag skäller så jävligt då.
 
 
Hur bra ser en hund i motljus egentligen?
 
 
Perennerna hemma i trädgården går in i sin andra kvalitet, vintervilan. Många väljer att städa bort dem redan nu på hösten men det kan vara synd. Med lite frost och rätt ljus kan de vara minst lika fina som på sommaren. Eller som här lite lätt beslöjade av rök från grannens brännhög kan de ge ett annat intryck. Ofta sitter det steglitser och kalasar här, då är de som allra vackrast.
 
 
På söndagsmorgonen hade frosten slagit till. Ligusterhäcken var klädd i flor några timmar.
 
 
En bit av min stig. Den här dan var det extra fint här.
 
 
Var är älgarna?
Den ko med två kalvar, varav den ena dog, som jag ju skrev om för ett tag sedan. har inte så kul.
Den andra kalven kördes ihjäl inte så långt efter den första tragedin.
Kon överlevde älgjakten och nu står hon ibland söder om Glömminge och äter äpplen i trädgårdarna och funderar på vad fan livet har för mening egentligen.
Jag har inte fått något provsvar från SVA ännu, av vad den första kalven dog av.
 
INSPIRATION
 
Att göra något snyggt med vanliga kulspettspennor trodde jag inte var möjligt. Men än är inte undrens tid förbi. Se på de här.
 
 
 
 
Det är konstnären Samuel Silva   http://vianaarts.deviantart.com/   som för kulspettspennan in i en ny era. Han använder bara 5-6 färger för en målning, men det går tydligen åt en hel del pennor.
 
Jag blir vansinnigt inspirerad men vet av erfarenhet att hur mycket pennor , papper och motivation jag än har så blir det bara pankaka och streckgubbar av det i alla fall. Men jag ska nog göra ett nytt försök, kanske är det just kulspettspennor jag ska ha. Räkna inte med att bilderna visas här på bloggen;)
 
 
 
 
 
 
 
FRID DÅ
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

En slocknad ljusglimt

22/11 2012
 
Här rör det på sig kan man säga.
Stensvalan dök upp i dag tisdag igen och flög runt som vanligt och snappade efter de få insekter den kunde hitta.
 
Den här fina bilden fotad av Ulf Franzén har jag lite fräckt lånat från Club 300as bildgalleri
 
Men så plötsligt händer det fatala, som många faktiskt tänkt. En sparvhök dyker upp på arenan, fångar Sten och försvinner från platsen.
 
kl 9,33 larmar PL ut "Stensvalan slagen av sparvhök!"
Kl 9,55, PL igen "Stensvalan alltså död. Vi har letat efter sparvhöken utan framgång." Min första tanke var om de var på hämndtåg, men insåg snabbt att det ju kunde vara intressant med någon fjäder, ev för DNAanalys.
Kl 13,13 skriver CC " Lite spöklikt här nu, skådare driver ännu omkring med glasartade blickar." Den var bra, låter som hämtat från en zombieroman.
 
Ett par kom 5 min för sent, den storyn lär hålla i sig ett tag.
Snart var nyheten ute i riksmedia och lokalnyheterna. När var det sådan uppståndelse runt en fågel senast?
 
Så dök det plötsligt upp en Facebook grupp "Sparvhöken från Öland" Första inlägget var
"Stensvala, fan va gott!"
Första kommentaren var
"Sparvhöken, Fy fan va fittigt, d e röva, ha d gött."
 
På ett annat FBforum diskuterades tidigare rariteters bråda död. Det är långt ifrån den första raris som en hök eller katt sätter klorna i. Några hållbara teorier är att fåglarna ofta är rätt svaga eller sticker ut på något annat sätt.
 
Någon stans i närheten av Bläsinge sitter en sparvhök och rapar stensvala, och undrar vad det var för en säregen smak.
Många tänker som mig Det var jäkligt synd, men nu slipper den att långsamt svälta och frysa ihjäl, för det är nog tyvärr vad som hänt om inte höken kommit. Nu slipper vi undra.
 
 
Frid över svalan
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

Ljusglimtar i höstmörkret

19/11 2012
 
 Det har varit ganska mörkt och trist i väderläget här ett tag nu.
 
 
Men så i torsdags hände något längs den här stranden söder om Bläsinge hamn (Längst bort ser man Gårdby hamn), som fick det att ljusna ganska så mycket
Här upptäckte Björn Klevemark en mystisk svala som i första läget artades till klippsvala, en riktigt tung art endast sedd 5 ggr i Sverige tidigare. En svala i november är ju riktigt kul även om det bara råkar var en ladusvala.
Många skådare tog sig dit rätt fort och stod och njöt men några tyckte den såg märklig ut och när Segerstads egen fyrvaktare, herr Cederoth dök upp bestämde han den snart till en cliff Swalow. Jaha det blev lite frågetecknen i leden innan det svenska namnet sades och kom ut på nätet,
STENSVALA!
En art som häckar i Nordamerika och rimligtvis borde vara i sydamerika vid det här laget.
Alldrig sedd i Sverige tidigare och bara några obsar i europa och då mest på Azorerna.
man kan tänka att orkanen Sandy ställt till det rejält för den här gynnaren.
Den var kvar till skymningen och jag satt fast tills det var mörkt naturligtvis.
På fredgmorgonen körde jag dit i gryningen, nu hade dimma slagit till som vanligt när jag ska ut och skåda.
 
 
 
Heta stockholmare, skåningar och västkustbor som dragit på natten och sovit i bilarna hade precis släpat sig ur bilarna och stod och funderade på vad som skulle hända nu.
Någon svala hade inte setts till.
Det rullade hela tiden in nya bilar från när och fjärran. det skojades om vilka förklaringar men gett till sina chefer för denna hastigt påkomna frånvaro. Butikägare hade fått slöjda ihop trovärdiga lappar på dörrarna. Man vill ju inte skylta med att man åker ett antal mil för att titta på en svala, då finns det ju risk att trovärdigheten skadas allvarligt.
 
 
Efter en timmes väntan började hopplösheten komma krypande. kallt och varierande dimma och nästan inte ens de vanliga fåglarna behagade visa upp sig. Nu hördes röster från pratande skådare från alla håll. Ett stort gäng skådare hade utgått från Gårdby hamn och stod vid ett krondike som inte kunde passeras torrskodd.
Hur skulle de eller vi göra om den dök upp på "fel" sida, Det här var ett lotteri.
 
Plötsligt hörs från rätt sida tack och lov, ett "HÄR ÄR DEN! FLYGER VID TALLARNA!"
 
VAR VAR? tänker/säger alla
 
FLYGER HÖGER skriker någon ca 100 meter bort. MOT VINDKRAFTVERKET
NU FÖRSVANN DEN
 
Tallar nästan överallt och vindkraftverket syns inte från min position.
 
 
 
Nu sätter sig alla i rörelse mot dungen där den sågs. Det blir spontanhalt i brynet sedan är allt tyst.
Några hade sett den men för dåligt för att kunna se att det värkligen var en stensvala.
Jag hade inte sett en fjäder.
Så går ytterligare nästan en timme. Tankarna far genom huvudet. Gjorde den en repa för att se att inga insekter fanns här och drog sedan vidare, eller flög den in i skogen och somnade om eller till och med dog?
Fan vad sånt här är jobbigt.
Men så
DÄR ÄR DEN!
En kort omgruppering och snart kan alla se svalan flyga över lite öppna marker nära och fint, om än i lite dåligt ljus.
Det smattrar av speglar i kamerorna säker 100 st och mer kommer till hela tiden.
Från gänget på andra sidan diket märks ingenting förutom en kille som har sjöstövlar och kommer springande.
Det plaggets förträfflighet har jag skrivit många inlägg om tidigare.
Så småning om kommer restan som fått springa till bilarna och köra runt.
 
 
 
 
ÄNTLIGEN
 
 
 
Min lilla kamera är inte gjord för det här ljuset och dessutom så kastade svalan hit och dit och var riktigt svår att följa.
 
 
 
Även de tyngre arteleriet hade lite problem med ljus och tid
 
 
 
 
Snart var det nog 200 pers på plats alla med ett leende på läpparna. Anspänningen började släppa. De som kört långt och legat med en ratt på natten, kännde sig nog extra nöjda.
 
Magnus Hellström har den här bilden på SOFnet av stensvalan http://www.sofnet.org/sof/nyheter/2012/stensvala-annu-en-ny-art-for-sverige-2012/
 
Det var fredag och snart helg, jag hade fått se en fågel som jag i går morse inte ens visste att den fanns.
Allt var plötsligt ljust och roligt. Vägen till midvinterafton blir inte så lång nu.
 
På söndagen var jag åter på plats och njöt av svalans närvaro. Den visar sig nu timmar i sträck och mycket nära.
I dag måndag var den kvar till skymningen, men nu börjar det frysa på.
 
Nu även på Yuotube Den här är bra, filmad genom tuben skulle jag tro. Det är alltså inte månen den flyger framfrör;) http://www.youtube.com/watch?v=22ZYFh_3mQI
 
Här pratar någon om att skjuta den?? http://www.youtube.com/watch?v=_T1_-xN9vsk
 
Så här såg det också ut. http://www.youtube.com/watch?v=p4lWJyGP_Vc
 
Å här en trevlig bobyggar film från dess hemland http://www.youtube.com/watch?v=yrMnFqLljdQ
Egentligen gillar jag inte bofotografering och sånt men det får gå för den här gången.
 
 
 
Bläsinge hamn i ett slags lutande panorama
 
 
 
Lördagspromenaden bjöd på lite fototillfällen. Men alltid är det något som är i vägen för en bra bild.
 
 
 
 
 
FRID
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |
Upp