Klarare

Måndag





Äntligen har det klarnat rätt så rejält. Det var så man började tröttna lite på dimman och mörkret.
Men med klarheten kom vinden.



Den lilla stormen Berit som drog över natten till måndag ruskade om den nyuppsatta granen i Färjestadens hamn. Man kanske borde ha fäst den i ankaret.
Nere på södra ön säger de att det var 45 sekundmeter i byarna. Men där sitter det mesta fast sedan urminnes tider.

I Glömminge föreningshus hade sambofrun och en kompis ordnat "Glömminge julmarknad" på Lördagen.
Det gick över förväntan.
Mycket folk som verkade tycka att det var en trevlig tillställning och det var det.



Lekte lite med panoramafunktionen, tyvärr en lite bortglömd funktion.






Glömminge spelmanslag underhöll med julvisor och folkmusik.



I Torsdags låg Norska NOR VIKING (byggd 77) och lastade i Cementas hamn i Degerhamn.
Det är inget speciellt med det , det var bara det att jag råkade vara där då och tog en bild ;)





jag har hunnit läsa lite också. Den här har legat på kö sedan i somras.
Den utspelar sig på den isolerade ön Fair isle mellan Shettland och skotland.
I ringmärkarrummet på öns fågelstation hittas den kvinnliga föreståndaren med en kniv i ryggen och fjädrar från bla en smalnäbbad spov instucket i håret.
Samtidigt upptäcks en amerikansk visslarsvan i närheten, första fyndet för europa.
En av öborna som är polis på shetland är på besök med sin nya fru hos sina föräldrar och får ta på sig utredningen.
Den kanske låter lite humoristisk med mitt upplägg men det är den inte. Det är en klassisk deckare fast med fågelskådar inslag, och man får tyvär ingen större lust att åka till Fair Isle när man läst den, storm, regn och isolering. Författaren är inte själv skådare men beskriver fenomenet på ett trovärdigt sätt, på gott och ont.
Hur som helst, spänning i udda miljö och kul om man gillar Atlantöar.




Fråga mig inte vad han håller på med men det ser ut som han har satt något i halsen.

Föresten, när läste du en Fröding senast?

Harens rätt

En hare må väl ha rätt
att mumsa på sin kål
och äta sig magen mätt
så mycket magen tål.
och njuta sitt liv det kära.
när ingen räv är nära.

Och söker en räv att tvinga
sig till ett mål på hare
att koka i kulans kettil.
har haren rätt att springa
med harben höga och snare.
men kalla sig annat än hare
har haren ingen rätt till.

Man hade lite annan syn på djurs rättigheter dåförtiden.




FRID







Foto och illustration | | Kommentera |

Årstafrun och kometen.


Söndag

Rätt så händelselöst här. Men det är ju vad man gör det till.
Har dock pluggat i kapp "visuell kommunikation" som jag läser på distans på Högskolan i Jönköping.
Har även hunnit plocka lite i trädgården, läst, tagit någon hundpromenad, varit sjuk samt har haft beredskap med ett par utryckningar sedan sist.
Det är inget jag tycker ni ska behöva pådyvlas med.

men nog saknar vi Årsta frun lite?





1811 den 15 oktober

"Söndag kl 5 slagen proponerade Hans Abr: att vi skulle åka till staden.
men då vagnen var framkörd, hitkommo begge Herrar Vester-
stråle, Kamerer och Ålderman, hvilka drucko Theé och spisade äpplen,
hvarefter de och vi följdes till staden, och voro min son, jag och Broberg
uppe vid Observatorium, där vi sågo den planeten (kometen), som nu
någon tid visat sig i Norden, den syntes i Tuberne upp och ned vänd och
strålarne eller de så kallade svantsen klufven, hvilken man ej kan urskilja
med blotta ögonen, utan syns då strålar sitta ofvan stjernan åt höger,
men i tuben utföre åt vänster lik figuren (skiss i dagboken)
Jag var ingalunda road af åkningen, men ändock nöjd att en gång hafva sett en comet i min lifstid."




Den kometen syntes tydligen väldigt länge och det året gjordes ett vin som kallades kometvin och blev väldigt dyrt. Man har gjort en spelfilm om en av de flaskorna som skulle skänkas till Napoleon.

Year Of The Comet, (1992)
http://en.wikipedia.org/wiki/Year_of_the_Comet 1992

Jag är inte road av romantiska komedier, men den skulle ju nu helt plötsligt vara roligt att se. 
Har någon sett den?

Men Årstafrun går och tänker på annat.
Den 6e november skriver hon

" Klart, men kall blåst. Jag drömde att Kronprinsen var min
man och i en börs gaf mig 200 tusend Ducater - eller RD - och sedan kysst mig."






Frid så länge

















Foto och illustration | | Kommentera |

Dimma och blommor.

Onsdag

Här är äntligen några bilder från helgen
I går var första dagen på länge som det inte var dimma. Däremot blev det riktigt kallt kändes det som fast det bara var någon minusgrad.



Den lilla asken vid Isgärdelund i morgondiset.



I Stora Rör håller en vildkatt till i pirens håligheter.



Han får mat vid sjöbodarna i bland.






Trots dimma och november kan det vara grönt på sina ställen.



Och så är det ju det där med att alltid ha något som blommar i trädgården, annars är man ju en loser i trädgårdsvärlden.
Nej jag skojar bara, men jag har som mål att alltid kunna hitta något året runt.
November är ju inte så svårt om det inte har varit svinkallt.
Här är det  den alltid så tacksamma och glädjespridande höstaster som blommar.



Rosor i november piggar ju alltid upp.
Således är november avklarad nu får vi se hur december blir.



Frid







Foto och illustration | | Kommentera |
Upp