fram emot påsken.

 30/3 2018
Så kom de där dagarna med finaste skaren och markerna blev åter tillgängliga några dagar innan värmen stöpade till allt igen.
 
 
 
Även hararna tyckte nog om skaren.
 
 
Trots kylan och vinterlandskapet så hängde lärkan där och sjöng för fullt, och tre vipor drog norr ut.
 
 
Långt från närmsta hus hade en katt strosat på genom markerna  med bestämda steg.
 
 
 
Dagen innan den här bilden var det ett vildsvin som hade passerat. För första gången såg jag ett grisspår i hemtrakten.Nu när jag hade kameran med mig var spåren tyvärr "förstörda" av dagsmejan.
 
 
Solkust
 
 
Vinterkust
 
 
Har man en zoom så bara måste man ibland. 2000 mm.
 
En flock sjöorrar hade slagit sig ner itanför Ispeudden och låg och dök. Kul att se dem så nära. Oftast hastar de bara förbi.
 
 
Honor och ungfåglar.
 
 
Det har inte blivit så många stranddagar i vinter.
 
 
Sen kom värmen och dimman och med de följde tranorna i Ryd
 
 
En mink är nästan det enda som drar norrut den här morgonen på Stora Rör ......
 
 
Men den trixar och knicksar lite för mycket för att vara på sträck.
 
 
Och plötsligt var den på land alldeles framför mig.
 
 
Gravänderna har kommit.
 
 
Gräsänder som byter vik.
 
 
En kvarnvinge är en förträfflig utsiktspunkt för en röd glada.
 
 
Sedan ger den sig i väg och kniper en grästoffs. Tänker den bli vegis måntro.
 
Nä hörni, nu är det påsk. 2 dm snö är på gång men då är vi inte kvar här längre då har vi dragit söder ut.
Mer om det längre fram om allt går som det ska.
 

HA EN RIKTIGT BRA PÅSK ALLA MINA LÄSARE
 
 
FRIDENS
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

Nystart

10/3 2018
Det här med våren var ju lite segt. Knappt hade snön börjat smälta från förra inlägget tills det brakade loss ordentligt igen.
Fåk och fåk vet jag inte men många kallade det för det i alla fall. hur som helst så höll det på i 3-4 dagar och det var inte kul på vägarna mellan varven.
Några vägar på östra sidan fick släppas utan snöröjning vid några tillfällen. Skottade man rent tog det några minuter så var vägen ofarbar igen. Hemtjänsten kördes ut med bandvagnar.
Någon som skulle med ett flyg i Klamar fick skottas ut med grävmaskin.
 
 
Nedre vägen mellan Färjestaden och Mörbylånga var ett helvete. Många körde i diket de här dagarna. man såg inte kanterna åt något håll. Alla skolskjutsar och reguljära bussturer ställdes in i flera dagar.
 
 
Snösvängen gjorde som vanligt att kanonjobb. Ändå fanns det de som klagade på att de fått snövallar framför sin brevlåda eller garageuppfart. Byggnaderna på bilden ovan har inget med de klagomålen att göra.
 
 
Efter ett par dagar insåg de flesta att det var bäst att hålla sig hemma om man inte var tvungen att ge sig ut, så det blev rätt lugnt på vägarna
 
Plötsligt såg vi ett slut på 4 dygns nästan konstanta snöande och vinden mojnade. det kändes som att komma ut ur en mörk tunnel och se ljuset igen.
 
 
 
Man kunde plötsligt se konsekvenserna. Inget fika i trädgården på ett tag, tex.
 
 
Nu blev det tufft för viltet några dagar. De med korta ben höll sig stilla.
 
 
Men så kom mildvädret och rätt snabbt började barmark kika fram lite här och var.
Islossning så at säga.
 
 
Äntligen läge för en tur i lugn och ro med kikare och kamera med bla fyren Långe Jan och fåglarna för ögonen.
 
 
Vi Ottenby syntes första vårfågeln i form av en stare.
 
 
Här hade snön försvunnit rätt bra redan, bara drivorna ligger kvar.
 
 
En av mina favoritvyer.
 
 
 
En patrullerande havsörn tar paus.
I vakarna i issörjan ligger kniporna och spelar och vill svirra in över fastlandet och ta de fortfarande isbelagda sjöarna i besittning så snart som möjligt.
 
 
Gömslet på södra udden från restaurant Fågelblås veranda.
 
 
Fälthare i för mig obegriplig sittställning. Var är frambenen?
 
 
Sorterade blåmusslor och alunskiffer.
 
Ett gäng snösparvar damp ned framför mig i tångbältet. De glädjer alltid lite extra,
 
Tuffingar!
 
 
 
I vakarna låg även de fantastiska salskrakarna och spelade. man blir lite yster så här första vårturen. man plåtar som en nybörjare. man skiter i avstånden och hoppas zoomen gör sitt.
 
Hane och hona.
 
De är så fina så det känns som om de inte borde vara här. det ska sitta i någon brasiliansk djungel och flöjta.
När jag står och njuter av salskrakarna kommer sånglärkor insträckande från söder och drillar till över mig. Snacka om att ladda batterierna och få ny energi.
I samma veva kommer tre större strandpipare smålockande förbi också.
 
 
Kniphane
 
 
Var en tur till Mundekulla av alla ställen under veckan också. där bygger man bland annat på ett intressant torn med små rum i. Allt byggs av kasserat eller återvunnet byggnadsvirke.
 
Gamla ytongfabriken i Grönhögen. Spännande miljö.
 
 
 

Vill avsluta med den här bilden över dagens Färjestaden. Skalar man bort hus och träd och bara behåller marknivåerna ser det ut så här. Det här är vad som finns kvar av Kråkeskärs skans som byggdes 1611.
Det är det som finns kvar av Mörbylånga kommuns kommunvapen. Mitt i skansen ligger idag Hotell Skansen. Nere till höger i bild ligger Gullvivans förskola. Det är från det hållet men kan se en av bastionerna bäst.
 
Läs mer om Skansen här
 
 
 
 FRID
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |
Upp