I Mittmurens rike


Från torsdsag kväll till söndag middag var detta min ungefärliga vandringsrutt







Jag startade upp i norra kanten av Alvaret, i Lensta by. Genom en hästhage och ut bakom husen.





Där börjar snart kärrmarkerna och man har svårt att tro att detta skulle vara Ölands Alvar. Men det är mer skiftande än så. Det finns en vattendränkt väg från förr som går till Dröstorps ödeby men då kommer man öster om byn och mossen. Dels skulle det vara en rätt stor omväg, och jag ville ut på de öppnare torrare markerna väster om Dröstorpsmossen




Här hade jag ju varit och rekat helgen före så jag visste vad som väntade. Även om det är lite bökigt att gå så har "myrar" eller mossar som man säger här sin tjusning.
Man kan inte låta bli att tänka på Norduppland eller Norrland när man går där i rödvingetrastkvittret.





De här älgarna ökade på känslan betydligt. Det var en ensam islandshäst som kom springande över myren som gjorde mig uppmärksam på Älgarna. Det här var bara en halvtimme in på min vandring så detta bådade ju verkligen gott. Tyvärr var hästen för långt bort för en bra bild (men jag har den på film).





Efter två km vandring i myr och blöta stod man plötsligt på torra marken, det var helt fantastiskt.
Jag ville ju komma iväg en bit innan första nattlägret. det skulle liksom kännas bättre att lägga sig då.





Nu kunde man kliva på rätt bra.






Jag hade lyxat till det med både kängor och stövlar. Den extra vikten tycker jag var värt varenda gram.
Det var fint att få på sig kängorna efter några timmar i stövlarna. Med stövlar går man ju mer rakt fram, men kängorna har ju sina fördelar.
Första fårstängslet passeras. Om jag minns rätt var jag med svärfar och band upp just det här för 15-16 år sedan.




Efter ca 5 km var det dags för det första nattlägret. Ljungpipare, morkullor och enkelbeckasiner höll kvällskonsert ihop med trastarna.




Jag vände tältöppningen mot öster för att mötas av detta på morgonen.




Det här är riktig lyx.

Upp göra frukost och packa iordning tar sin tid så det var kul att få börja gå igen.




Alvaret är inte så enformigt som man skulle kunna tro, det finns alltid något att fascineras av.





Den här havsörnen följde mig en bit på vägen, den tyckte nog att jag var i vägen.





Mitt på Alvaret från norr till söder går mittmuren nästen hela vägen. Den skulle jag nu följa i nästan 2 dagar till.




Man blir tvungen att passera 4 st bilvägar på sin vandring. Här är rastplatsen vid Möckelmossen.
Där finns även sträckans enda civiliserade toalett, om man är lagd åt det hållet.





Här och var finns lämningar av folk från förr. Frn stenålder till modern tid. Här är troligen en gammal fårvaktar- koja.




Det var långt ifrån slut på våtmarker efter den första sträckan men nu var de för det mesta hanterbara och fina inslag i vandringen. Oftast hördes grodor spela.
Jag hade bara med ett par liter vatten från start och tänkte koka bäckvatten när det tog slut, men vattnet i bäckarna var klart och fint och smakade kanon så jag chansade och drack det färskt, och det gick bra.




Årets första huggorm låg och dåsade i solen.







Möckelmossen





En av alla fördelar med att gå så här tidigt på året var att inga djur är utslåppta vilket innebär att elen är avslagen på trådarna. Det var bara en som strömmen var på och det var ju förståss uppiggande;)





Här har läger slagits precis vid mittmuren. Tältet är lite väl tilltaget för en ensamvandrare med det är ju lyx med gott om plats och högt till tak. Det är ett Helsport Gimle 2+ på 5 kg





Området runt Tingstadflisor och ner mot Penåsa var väldigt fint och skiftande. Här gick jag på stig ca 1 km men det var också det enda på hela turen, annars var det ostigat.





Se så glad man blir av alvaret. Mössan fick jag sänd från en av butikerna på Champs Elysee i Paris.




En stätta över muren är en glädje för vandraren.





Eller vad sägs om ett hål i muren plus en stätta.









Vid ett parti kunde man se Östersjön i fjärran.





I bland gick man i sin lilla värld och upptäckte för sent att man klaffsat ut i något Ölandstokskärr. De var de mest förädiska för där kunde det vara djupt plus rejält snårigt.




Plötsligt en dag gör den raka muren en rejäl knyck. Det var störande och det tog flera timar innan jag kunde acceptera den ändrade riktningen trots karta och kompas.





Här neråt södra delen finns de riktiga slätterna. Det är en mäktig känsla att stega ut över de här vidderna.




Och plötsligt där ute står en skylt som har visat något någongång.




Nästan prärie känsla, fast här bara ett rådjurskranie.



Att sätta sig i lä bakom en buske och laga lunch och koka kaffe är inte helt fel.











Kvällsdimmorna stiger från en namnlös alvarsjö.





En lugn frukoststund innan mecket med packning och vidare vandring.




Nästan ett dyg i förväg börjar jag skönja slutet på alvaret i form av vindkraftverken i Gröhögen.





Den blå pilen längst ner visar nu att det inte är så långt kvar.





Ja tekniknörd är man ju lite var till mans. Jag testar nu "Powermonkey Extreme"
en smartphone laddar ju lätt ur på en dag. I det här klara vädret laddade jag den på 5-6 timmar med solcellerna. Den fick hänga och dingla på ryggan.




Om solen sviker så kan man ladda med det här batteriet. Man laddar det i väggen i ca 10 tim och räcker då för 4-5 laddningar av min telefon. Man kan också ladda Powermonkeybatteriet med solcellen, det tar ca 15 tim så är det fulladdat.





Här i söder dök nya naturtyper upp.




Olika tuvor.






Ett gammalt stenbrott. Nu börjar alvaret smalna ordentligt. Det konstaterades med ett visst vemod.






Det här "sjömärket" står långt uppe på land och användes troligen som ensmärke för flyget en gång i tiden.





Nu börjar det närma sig.





Här är Carl X mur norr om Ottenby, här slutar min fantastiska vandring.



En liten glädjeyttring kan man ju kosta på sig. med 4 mil Alvar i ryggen

43 kilometer
25 kg packning
ca 15 murar med avstängd eltråd passerade + en med el.
ca 8 fårstängsel
5 stättor
Tack och lov ingen taggtråd.
78 546 steg
Och ett minne för livet.

Den här turen gör jag nog om, kanske med någon mer dag, så man kan ta det lite lugnare och njuta än mer.






Här är en ung Kallebaatur på en matta av dvärgbjörk i Jämtlandsfjällen 77-78 någon gång. Det hade krökts redan då. Det slog mig nu att stormköket jag använder var ganska nyinköpt då. Snacka om kvalitet, det har aldrig svikit.

Kul att du orkat läsa ända hit.






FRIDENS












Foto och illustration | | 5 kommentarer |

Expeditionen framgångsrikt genomförd.

Söndag 25/3

Så är man åter igen hemma i civilisationen.
Från torsdag kväll, då jag lämnade Lensta i norr till i dag söndag ca 11,00, då jag nådde Carl X mur i Ottenby gick jag alltså över Ölands stora alvar, en vandring på ca 4-5 mil.



Det har varit helt fantastiska dagar, och lite slit blev det också.



Slitet är snart glömt och bara de fina stunderna finns kvar.




Det blev 78 546 steg
136 bilder
93 filmklipp



Nu ska det sammanställas och fixas lite så blir det ett eller ett par inlägg längre fram om hur en sådan här tur kan se ut. Och kanske en filmsnutt så småning om.






Det var härligt där ute på heden men det är inte fel att vara hemma också ;)



FRID










Foto och illustration | | Kommentera |

Iväg

Torsdag 22/3

Nu är det färdigpackat och klart och ska nu ge mig iväg på min vandring över Alvaret "från nord till syd".
Efter ett par dagar på skolbänken inne i Kalmar ska det bli riktigt riktigt roligt att ge sig iväg och se hur långt man kommer;)  Vädret verkar ju bli det allra bästa i alla fall.

Jag har ambitionen att göra en liten film om den här turen i rent exprimentsyfte, som jag kanske kan visa om det blir något av den.

Det här är faktiskt mitt 200ade inlägg på bloggen, så grattis Kallebaatur.

Vi firar det med specialdesignade skrivbordsunderlägg som är helt gratis ;)



Eller en annan variant för den mer abstrakte.



Nu börjar det föresten bli dags att hålla ett getöga på den satelitsändarförsedda större skrikörnen Tönn, som säkert snart börjar röra sig från sin vinterplats i Spanien.
Nästa alla andra fåglar i projektet har börjat röra sig norrut där nere i Afrika.



Tänker han återvända till Jämtland?
Tänker han i så fall ta vägen över Finland i år igen?

kolla på den här sidan http://birdmap.5dvision.ee/index.php?lang=EN&curr_year=2012&curr_season=Autumn&selFreq=multi


Ha en trevlig helg



FRID  





Foto och illustration | | Kommentera |
Upp