Vägen in i sommaren

160616
Upptäckternas tid är ingalunda förbi
 
Här om dagen när jag gick runt i trädgården och klappade om mina äppelträd höll jag på att klappa om den här diffusa varelsen. Det är en stor eklavsmätare om jag har tittat rätt. Enligt boken tämligen sällsynt i Sverige. Kul den har jag nog aldrig sett förut.
Äppelträden hälsar föresten och meddelar att de är helt översållade av kart. Nu får vi hoppas att det kommer lite regn
 
 
Det har blivit några fina kvällar på sjön senaste veckan. En roddtur till Stora Rör tex. 
 
Och en stilla paddeltur i hemmaviken.
 
Har även varit ute själv lite för att lära känna Allyn lite mer. Hur den beter sig med lite olika laster och vindar. Senast fick flugspöt hänga med också.
 
Jag har en Ally 16,5 och den kan vara på gränsen att paddla själv säger en del. Samtidigt som det sägs vara den modell som ändå har bäst egenskaper vad beträffar avdrift och kursstabilitet.
Här har jag lastat en vattensäck med 20-30 liter i som får motsvara en rejäl packning. och så har jag slängt i lite stenar i fören. Den kan lasta över 300 kg, så det finns utrymmer för kos som norrmännen säger. Jag tror de menar öl och ost och köttbitar och rulltårtor och sånt där som kan sitta fint ute i vildmarken.
Hur som helst så hände det lite grejer här så jag fick massa semester för mig själv. Det gick lite hastigt men om drygt en och en halv vecka drar jag norrut på en lite soloexpedition med kanot och fiskespön.
mer om det lite senare.
 
 
Så kom det lite regn igen. kvälls luften blev så frisk och syremättad. Speciellt inne i lunden.
 
Gick den vanliga hundrastar vägen och insåg att det nu är sommarens blommor som tagit över. på ungefär 100 meter varseblev jag ett fantastiskt flor, trotts torkan, som jag fotade.
 
En matta av åkervinda i mittsträngen.
 
Nu blommar vildrosorna som bäst.
 
För att inte tala om flädern som är någon/några veckor tidigare i år.
 
 
 
 
Benvedens blomning är lite mer diskret men till sensommaren och hösten lyser de upp desto mer med sina brandgula frukter.
 
 
Skogskornellen blommar också för fullt nu, lite svagt illaluktande.
 
Hemma i trädgården börjar prästkragarna redan sjunga på sista versen. Blir nog inte mycket att sätta i midsommarstången. där bakom blommar kolkwitziorna (paradisbuske)
 
Djävulsbusken i blom till vänster, kerrian har lagt av efter att ha blommat hela våren. men den stora rosbusken är på gång med mängder av knoppar i stora klasar. men den kommer jag inte ihåg vad den heter.
 
Ett litet experiment med taklök på våra stenbänkar. Stenarna dök upp ur trädgården när vi grävde för vatten och avlopp. De makades åt sidan och fick bli en sittplats eller vad det nu kan användas till
 
 
Vår mest missförstådda installation är nog den här jordhögen som nog många undrar hur vi har tänkt.
Ge den lite tid och riktad skötsel så får vi se tänker jag,
Nu är den fin tycker jag. Mängder med arter av alla slag. Här finns inget ogräs. Ett flor av vackert blommande kirskål lyser upp. kardvädden får stå för höjden och kvickroten kompletterar med sin sirlighet, insprängd bland praktlysingen m.m. Här dök plötsligt en rosa, grymt väldoftande lite ros upp för något år sedan.
 
Den här hästkastanjen hade äntligen efter typ sju svåra år äntligen etablerat sig och börjat växa när rådjuret kom på att just den skulle dö stångnings och fejningsdöden. Det var gjort på en natt. Det är tacken för alla äpplen de får på vintern.
 
Perukbusken är också rätt aktiv nu.
 
Några fynd från trädgårdsmässan. Vintergrön stenek Qercus ilex. Strimlönn och silverbuske.
Frågan är var vi får plats med dem.
 
Kaprifolen är pålitlig. Bakom den sitter några fågelholkar till som är väldigt populära.
 
Den konverterade avloppsbrunnen har hållit vatten hela våren och försett fåglar och insekter med vatten i torkan. jag ger mig fan på att rådjuren står där och bälgar i sig på nätterna också, för att sedan ge sig på kastanjer och annat i närheten.
 
 

Förra lördagen tog det stopp på Ölandsbron och vi blev stående där en timme nästan, kul att kunna gå ur i lugn och ro och titta på bron lite närmre. Det är inte ofta man får tillfälle att göra det. den tänkta affären han stänga så det får bli en tur till, över till landbacken i helgen. Hoppas det går bättre då.
 
Hörni, nu är det sista rycket innan semestrarana för de flesta, glöm bara inte att njuta av försommaren innan det är försent.
Inte för att vara pessimistisk men den är faktiskt på väg bort nu.
 
 
 
FRID
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

Försommar

 
 
7/6 2016
Nu har jag haft semester en vecka och har nästan inte lämnat södra delen av Öland på hela tiden.
Även om allt inte blir som man tänker från början så har det varit riktigt bra och jag har försökt vara ute så mycket som möjligt.
Jag har besökt kända ........
......... och okända ställen.
 
 
Ibland har jag haft en mer eller mindre motiverad hund med mig.
 
 
Har försökt supa in så mycket av försommarens mångfald som möjligt.
Tex en bålgetings dova surrande i en hagtorn.
 
Har sökt mig längs dolda kanaler i Mittlandsskogen där bara djuren satt sina spår.
 
Hittade en gömd makaber äng med märkliga lämningar. Här har en älgkalv legat och inträtt i förgängelsen, men hela ängen var fyll med ben och kotor, så det riktigt knastrade under skorna när man gick över den. Där var mer än bara älgkalvknotor.
 
Vad den här skallen suttit på vet jag inte men gissar på något nötkreatur. Eller?
 
 
Var med och donade lite med Glömminge trädgårds och byggnadsvårds mässa under Öland spirarhelgen. Det blev riktigt lyckat i år och alla verkade glada och nöjda. Både utställare och besökare.
 
Mycket växter till försäljning i år igen. Det funkar alltid på en trädgårdsmässa.
 
Smeden lockar alltid till intresse och nytt för i år var föreningen Ölandssnipan som visade upp en  av sina båtar.
 
Och det vet den trogne bloggläsaren att natur, trädgård och gamla båtar är mina tre stöttepelare här i livet, å det blev så klart detaljstudier av den snipan.
 
veckan var ganska blåsig med härsknde vindar från nordsektorn. Det verkade passa tordmularna som sträckte nära (relativt) och fint en dag genom sundet.
 
Storskrake på gupptäcksfärd med familjen.
 
Lite mer i lä var det full aktivitet på småfåglarna,
Grå flugsnappare,
 
Curlingförälder.
 
Mindre flugsnappare
 
I västerstadsviken höll kärrsångarna låda.
 
Och de här ladusvalorna har sitt bo under plattformen och har vant sig rätt bra vid folk.
 
Är det en fågelplattform så är det,
 
Jag tog kvällen natten och gryningen där. Det är fantastiskt att ge sig tid att bara insupa en plats under så lång tid. Maderna var fulla med fågel, vadare, änder och måsar. Det blir aldrig tråkigt alltid händer det något
 
Ville göra Västerstads lund lite ordentligt, också utan brådska. Så jag plockade med mig andrafrukostatiraljerna.
 
Och när jag stötte på någon som ville göra mig sällskap slog jag mig ner och åt.
Jag delade mitt bröd.
 
Där satt jag mitt i en fantastisk miljö. Fågelkören nådde sitt crescendo ungefär just då. 
 
Efter två dygn på vift och utan att ha handlat något innan, började nu de degiga rotfruktsbrödet utan pålägg och de ännu degigare kanelbullarna kännas igen. Det var bra, så slapp jag ju lägga fokus på nya smakupplevelser.
 
De närmaste stammarna på bilden tillhör de högsta hasselbuskarna jag nog någonsin sett.
 
Ekstam med bohål
 
I väntan på en tereksnäppa i beijershamn plåtade jag en vipunge
 
Det är inte ofta man ser det här gänget ute på sandrevlarna. det visade sig senare ätt där ute någon stans stod också tereksnäppan. Tereksnäppor på aphåll har jag sett flera gånger förut så det har jag fått nog av. Hade hoppats på en närobs men så blev det inte.
 
Kärrsnäppestileben
 
Den årliga guckuskoturen gick av stapeln och vi kunde konstatera att de ökat i antal lite sedan förra året.
 
Som hämtat från en botanisk trädgård.
 
I ett grindhåll mötte jag Olle. Lät dock bli att mota honom den här gången.
 
Och nere på udden visade man upp en lundsångare. En av flera de här dagarna.
 
Rödspovar
 
Två träd en krona i norra lunden.
 
De tu gingo in i grönan lund. Det låter som en gammal medeltida balad.
 
Under den här barkfliken har koltrasten byggt sitt bo. Vilket kanonläge!
 
Så fick jag också äntligen både båt och kanot i sjön.
 
Premiärturen med Allyn gav bara mersmak. Att glida fram över 1 dm vatten var lite ovant även om inte snipan är speciellt djupgående den heller.
 
Och min fina albino hundäxing växte åter upp i år vit och fin. Det hade jag inte räknat med. Lite längre fram blir den lite grönare.
 
 
Det är helt fantastiskt.
Sommaren har inte ens börjat på riktigt.
 
 
 
FRID
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | En kommentar |
Upp