FRÅN OVÄDRET "ASK" TILL DUKAT BORD

Söndag 31/1


Timmarna innan Ask slår till.

Ovädret stimmades upp ordentlig i media och "gudrunstämningen" började lägga sig över nationen.
Norrmännen hade till och med satt ett namn på den vilket fick den att verka viktigare än ett vanligt snöoväder.
Den fick heta Ask.
Radions trafikmedelande gick timmarna innan ut med att det inte skulle snöröjas på Öland vilket fick övriga radion och tidningarna att gå i gång ännu mer.
När en dementi gick ut efter en halvtimme andades många ut och folk började kura in sig i sinna hem och bida vädret an.
Snösvängen gick dock ut för att sedan köra hela natten och ytterligare ett dygn framåt, på de ställen där det  driver igen som mest.
Cirka 2 dm snö och 10-12 meter i sekunden i tretton timmar plus ihållande något svagare nordanvind i ytterligare två dygn blev resultatet.
dagen efter började snöskottande ryggar böjas över hela riket och äntligen hade vi riktig vinter i hela landet.


Vinterväglag

I helgen var det dags för den riksomfattande fågelbordinventeringen. Den har hållt på några år och även många som inte är fågelnördar deltar också, till arrangörernas ( Sveriges Ornitologiska föreningen) och vetenskapens stora glädje.
Fågelmatning är en högst egoistisk aktivitet. För ärligt talat så skulle väll fåglarna klara sig ändå, även om de kanske var tvungna att flytta en bit? Och nog placerar man väll fågelmaten väl synligt från huset så att man kan se det från stugvärmen.
Men visst gläder det fåglarna, eller hur de nu reagerar. Positiva är de i alla fall.
Många med mig bunkrar väll upp lite extra mycket just inför den här helgen.


Koltrastar färdiga för inräkning

Äpplen, hampfrön, Solrosfrön, talg och nötpåsar placerades ut och räkningen kunde börja mellan snöskottning och övriga aktiviteter.


Allt räknas.


Var fan é äpplena?

Resultat enligt följande:
Talgoxe 10
Blåmes 5
Gråsparv 20
Pilfink 10
Stenknäck 3
Gulsparv 15
Grönfink 5
Bergfink 6
Entita 2
Nötväcka 2
Koltrast 25
Skata 2
Rödhake 1
En ormvråk var faktiskt nere och vände men det var kanske mer en tillfällighet.
Sparvhöken och Större hacken var tillfälligtvis borta. kanske nånn granne hade bättre bord enligt deras premisser.
Tre gräsänder och en morkulla håller till i bäcken längs tomtgränsen tyvär får de nog inte räknas som fågelbordsgäster.


Tack!

På natten kommer harar och rådjur fram för att ta till vara på resterna. jag såg spår av rådjur som hade gått flera meter på muren för att slippa pulsa i snön. det hade varit kul att plåta.
Lyckades få en diffus hare i sökaren i alla fall.



dagens "grejj" är från det Finska eposet Kalevala. I den finns mycket roligt och märkligt att läsa.
Här beskriver en ungmö sin broder som verkar vara en riktig skitgris.

Bror min latar sig på laven, dåsar däven bortpå bänken
han har famnstjockt sot på skuldran, spanntjockt annorstans
                                             på kroppen.
Kvarterstjockt med sot på skulten, alnstjock flo av falnad
                                                 aska.

ha det så länge.

Allmänt | | Kommentera |

VÅRTECKEN !

 Söndag 24/1 2010

Vintern håller i sitt grepp och temperaturen sjunker igen ner mot 10 grader minus på nätterna.
i dag var i stort sett allt fruset så långt man kunde se från bron.
Några öppna vakar fans som vanligt strax öster om högbrodelen, på norra sidan.
Dessa vakar var precis knökfulla med sjöfågel. mest vigg men även lite storskrak och en del knölsvan m.m.
Längs kanterna och en bit ut på isen så syntes havsörnar som satt och åt med några kråkor som åskådare.
I dag sågs 3 örnar men iblan ser man upp emot 10 st på en gång.
Det blir nog mycket fina skridskoisar om kylan och får hålla i sig, men tyvär lovar de snö till onsdagen.


Man behöver inte ge sig ner till sjön för att hitta konstiga isformationer.
Den här hitta jag på en grusplan i Färjestaden.

Trots den stränga vintern så har jag kunnat förnimma små men ändå tydliga tecken på att något är på gång och att våren finns där någonstans.
Det tydligaste av alla hörde jag i morse trots - 14 grader. Och det var att kajorna åter satt på skorstenen och småprata. Där sitter dom aldrig annars om det inte är för att bybygga eller planera för bobygge.
Tyvärr (för mig) kunde de konstatera att nättet de lyckades pilla bort över ena pipan fortfarande var borta. Förra året fick de fram två kullar så det är klart att de återkommer.
Visst det är trevligt att ligga och lyssna på deras bestyr tidiga vårmorgnar men det finns liksom andra planer för skorstenen än kajuppfödning. När snönn är borta så ska jag upp och täppa till igen.

Hur som, ett säkert vårtecken är det. Ett annat vårvintertecken är korparnas spelande och klonkande som jag hört några dagar nu. Jag är ganska säker på att det är den längre dagslängden som utlöser det, även kajorna har börjat med lite mer luftakrobatik än för några veckor sedan.


"korp klonk"

För övrigt så sattes nytt koltrastrekord i trädgården i helgen, 25 stycken moffade i sig en hink äpplen på 4 timar i lördags. Efter som det är små äpplen så är det nog ca 2 äpplen per koltrastskalle, och nog var de ganska tröga på eftermiddagen.
I övrigt sågs en stenknäck och 2 st bergfinkar utöver det vanliga.

Datorns grafikkort har havererat utöver alla andra problem så vi har nu en ny dator som ska sparkas igång under veckan.
Jag vet inte hur knöligt det är att få igång bredband och andra viktiga program, men det kanske tar ett tag innan jag kan "blogga" igen men till helgen borde det vara klart.

Dagens "grejj" Får bli från Bengt Sändhs bok SNUS.

"Jäklar i dé snuset, sa fan,
när bonden sköt honom i näsan."




Allmänt | | Kommentera |

Renar på hal is, döda grisar och media.



Söndag 17/1 2010


Bilden har egentligen ingenting med det skrivna att gör mer än att det är ren på is.
(Jokkmokk 05)

För många år sedan vandrade jag och en kompis en tur i Padjelanta. vi hade vandrat från Vaisa ut till den Norska fjord som ligger närmast svenska gränsen, Hellemobotn. Det var en helt fantastisk vandring och så fort vi kom över på Norska sidan förändrades naturen drastiskt. Berget var av en annan sort och låg i en helt annan vinkel vilket gjorde att det spracksönder och vittrade på ett mycket mer "dramatiskt" sätt. dessutom gjorde den mildare atlantluften och fuktigheten att växtligheten snabbt blev mycket frodigare än i skogslandet på den Svenska sidan.
Att på några timmar gå från kalfjäll där snön nyss försvunnit och plötsligt känna tång och havsdofter blandas med ljudet från dyning och strandskators skrik var en ny upplevelse

Våran mat hade på något märkligt sätt tagit slut för tidigt. Om jag minns rätt så hade vi innan provianteringen i stockholm ätit oss rejält mätta på Pizza och öl. Detta var medvetet för vi viste att man inte köper onödigt mycket mat och godis om man är mätt. Att proviantera hungrig inför en fjällvandring kan få förödande konsekvencer då packningen lätt hamnar över 30 kg med öl och konserver, chokladkakor och wikyflaskor.
Men tydligen var vi för mätta för vi hade missat en hel del middagar.
När vi kom fram till den lilla öde fiskebyn i botten på Hellemobtn fann vi torkställningarna full med torkad fisk. Å DET ÄR RIKTIGT GOTT.
Från våra tidigare resor på de atlantiska öarna så var vi vana att äta torrfisk. det är nog bara i Sverige som det fungerar endast som hund och kattmat.
Så där stod vi i ett berg av delikatesser.
Vi låg där ett par dagar och vilade, njöt och åt torrfisk och pullversoppor och kaffe.
Vi packade sedan ner "lite" fisk (förlåt ev. ägare. Jag tror inte ni märkte något och så har ni ju oljan, dessutom är det presskriberat vid det här laget) för restan av turen och vandrade så öster ut igen.

efter ett par dagar kom vi in mot padjelanta igen och ner mot Kutjaure. I mina anteckningar står det att vi mötte en renflock som delade sig framför oss och löpte på båda sidor om oss.
Vi satt oss med utsikt över sjön och åt torrfisk och kokade kaffe.
Hade vi suttit här 23 år senare, någon gång i november, hade vi blivit ögonvittnen till något mycket sorgligt för både folk och fä.

Det var nämligen här som nästan 300 renar gick igenom isen och druknade då deras flock på 3000 djur drevs ut med skoter och helikopter för att föras ned i skogslandet.
Tydligen brukar den här överfarten alltid göras på isen då älvtillopp och utlopp är för strida för att pasera.
Men just i november 09 var isen lite för svag plus att tätrenarna plötsligt vänder när de når andra stranden och ger sig ut på isen igen och hela flocken börjar springa runt runt och isen spricker.
Var för de vänder har jag inte hört någon förklaring till.
50 renägare mister en del av sina renar i olyckan och det måste ha varit förjävligt att stå och se på när de kämpar i vattnet utan att kunna göra så mycket.
Det här är en tragedi och en olycka som ingen rår för men trots det så drevs ju ändå djuren ut på isen av sina ägare och där borde väll ansvaret ligga.
Och ansvar det tog dom, de slet som fan för att så småning om få upp djuren och trnsportera dem till farbar väg med helikopter och vidare på lastbil för att grävas ner någon stans till en kostnad av ca 400 000 kr. Vem som i slutändan ska betala det vet jag inte. De vill ha ekonomisk hjälp från sametinget (skattepengar), eller ev. direkt från regeringen, men det kan lika väl bli så att samebyn får stå för det själva.
Den ekonomiska förlusten av själva renarna verkar ligga runt en miljon kr. Tydligen går det inte att försäkra renar.
Nu till i mitt tycke det intressanta och konstiga med det här, och det är medias rapportering av det hela.
Till att börja med så var det inga större rubriker i kvällspressen eller de stors "sydliga" morgontidningarna.
Och det som berördes var vad man skulle göra med kropparna. Skulle de ligga kvar eller köras bort och i så fall av vem. När det började pratas om att de skulle bli Lejonmat på Kolmården fick det ny fart och rubrikerna blev lite större några dagar. Inte ett ord om ansvar och hur det kunde bli så här, har rennäringen blivit för stor och svårhanterbar när det  krävs mer och mer djur för att det ska gå runt osv.
Närå det var mest om Lejon och stackars renar.
Veckan efter släpps filmerna på missköta och döda grisar hos någr odlare i sydsverige och jävlar vilket liv det blev i media. Sida upp och sida ner med elände och tragedi och "idioter till svinuppfödare som bara tänker på pengar och inte bryr sig ett jävla dugg om att det är liv de handskas med".
Det är väll inte någon (nästan) som går in i ett djurägande med tanken att djuren ska misskötas, lida eller dö (drunkna) bara man tjänar pengar.
Många gånger finns det personliga tragedier bakom djurbesättningar som missköts, t.ex. familjetragedier, missbruk eller helt enkelt missbedömningar "chansiningar", gjorda p.g.a. ekonomisk stress.
att det slogs på stora trumman för det här med grisarna tycker jag var jävligt bra. Men jag förstår inte skillnaden på grisodlare eller renägare i det här fallet.




Hur skulle det se ut i tidningarna om jag drev mina får på alvaret undan en väntad fåk, ut på Möckelmossens is med min 4hjuling och de skulle gå ner sig och drunkna. 
Skulle det bli en bild på en gullig tiger i djurparken som äntligen skulle få "riktig" mat eller skulle det bli förlängda sändningar i Aktuellt om vilken ovärdig fårbonde jag är.
Inte för att jag har några får på alvaret (tyvärr) men ändå.


Dagens "grejj" vill jag tillägna de killar och tjejjer som sliter på i "ren-skogen" Det måste vara ett tufft jobb.

Ulla Pirttijärvi har en fenomenal röst. däremot gillar jag inte valet av en del bilder i det här klippet.

http://www.youtube.com/watch?v=fpN9JF_4aS8&feature=related

Allmänt | | 3 kommentarer |
Upp