Mellandagar och nyår.

31/12 2017
 
Oj så gick julen, bara så där och nu är det redan nyår.
Jag ber om ursäkt för utebliven julhälsning, men en mer eller mindre gör nog inget;)
I förrgår fick Nora äntligen komma hem från sjukhuset och nu behöver hon bara köras in en gång om dagen för att få antibiotika. Känns som värsta lyxen jämnfört med att hämta och lämna henne varje eftermiddag och kväll.
Om en vecka är hon förhoppningsvis fri från medicinerna.
Har inte blivit några större utsvävningar under julledigheten och så var det jobb i mellandagarna, men några bilder blev det under hundpromenaderna som varade i dagsljus.
 
Inget för Fotografiska kanske men här på bloggen får det mesta plats.
 
En gulsparv letar mat på den ständigt gröna mossan på muren
 
 
En fasanhöna har hittat hit i vinter. Hon är inte fullt så skygg som de tidigare fasanerna som har varit. hHn accepterar att man står i fönstret och fotar. Det är stort.
Men vår knöggliga gamla fönster är inte den bästa fotogluggen.
När hon sitter där är det ingen annan fågel som vågar sig dit. Skator och kajor går fint vid sidan av och plockar smulorna på marken.
 
 
Nötväckan förgyller alltid tillvaron vid ett fågelbord.
 
 
Åter igen har de här svarta gummihandse liknande fingrarna dykt upp runt en ask ute i skogen.
 
 
Det är bara runt ett enda träd de finns. Jag googlar runt lite och hittar det här på sidan Skogens röst http://skogensrst.vpsite.se/HORN---Xylaria.html
 
"Xylaria, släkte av fam. Xylariaceae tillhörande säcksvamparna. De klubbformade el. greniga fruktkropparna med en nedre steril och en övre sporbildande del. Den har en seg el. korkartad konsistens.               .                                                                                             
X. polymorpha, tjockhorn med tjockare, ogrenade, klubbformade fruktkroppar, förekommer sällsynt på lövträdsstubbar.
X. longipes. Långhorn också en vedlevande svamp som trivs bäst på lönn.
En anekdot, antagligen byggde Stradivarius sina fioler av virke angripet av X. longipes. Se Puggehatten nr.3 2008"
Den där sista meningen är ju hisnande intressant.
Egentligen tycker jag den liknar långhorn mest, men den här växer inte på lönn. hur som helt känns det som jag kommit en bra bit på det här spåret.
 
Oroväckande många kajor kretsar över vår skorsten. Ett par räcker för att täppa till rökkanalen i skorstenen. 
 
 
Att Glömminge kyrka står nedanför den västöländska landborgskanten står helt klart. det är rätt ovanligt att de kyrkorna gör det.
 
Än så länge, rätt ofta, orkar Iffe gå en kortare tur ut i skogen och längs ängarna. Man är glad för de dagar han kan göra det. Man märker att han njuter av det. Att få strosa runt utan koppel och nosa i sin takt. Det är ingen risk att han sätter i väg efter någon uppskrämd hare eller rådjur. Han inser sina begränsningar efter så där tio meter och stannar och skäller i stället.
Så fort jag stannar till lite längre så lägger han sig och låter nosen spela i vädret. Ögonen och nosen verkar inte vara något fel på, men han hör nästan ingenting längre.
 
 
Efter en lite tur i skogen somnar han som en klubbad säl när vi kommer hem.
 
Jag har nu gått in på mitt åttonde bloggarår
 
Jag önskar alla läsare ett riktigt Gott Nytt År.
 
 
 
 
FRID
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

Vinterljus

 
20/12 2017
Vinterljus låter nästan som en romantitel av Hans Wilderäng, men det är bara ett litet livstecken från mig.
Även om den riktiga vintern fortfarande lyser med sin frånvaro här nere i sydöst så finns i alla fall vinterljuset här, dygnet runt kan man kanske säga.
 
Sedan sist har det varit ganska hektiskt, vilket ju är en av anledningarna till inaktiviteten här på bloggen.
Här kommer  dock en liten summering i ord och bild.
Man kan säga att det började den 2/12 med sambofruns och kompisens julmarknad i Glömminge och förberedelserna för den dagarna innan.
 
 
 
 
Stämningen infann sig och det blev som vanligt en uppskattad och mysig liten marknad långt från de stora vinstkrävande jippona.
 
Själv hamnade jag i gransäljarbranschen vilket var kul.
 
Det var en jämn ström med både in och utsocknes under hela dagen.
 
Proffsigt sånguppträdande på scenen och en nästan riktig tomte till barnens glädje och förnöjelse.
 
På söndagen var det städning av marknadslokalerna och sedan in till Kalmar där en manifestation för LSS och rätten till assistans gick av stapeln liksom i flera andra Svenska städer. Förra året höll yngsta dottern tal i Stockholm och i år var hon inbjuden att prata i Kalmar, om sin ohållbara situation utan assistans. Glädjande nog hade många kommit trots nästan 0 grader och regn.
 
Nora i den mindre tillgänglighetsanpassade talarstolen.
 
Media hakade på och Noras och andra drabbades budskap fick ytterligare spridning. 
 
På måndag var det jobb och på kvällen började resan till Europaparlamentet i Bryssel.
Nora ingick genom sitt arbete i en Svensk delegation med personer ur många svenska funktionshinderförbund, samlade under parplyorganisationen Funktionsrätt Sverige.
Man skulle nu ner för ett möte i parlamentet med de flesta andra Europeiska funktionshinderförbund, men även studiebesök och informationsträffar stod på programmet 
 
Efter som nu Nora har fråntagits all sin rätt till assistans så fick jag ta mina sista semesterdagar och åka med som sk svartarbetande oavlönad assistent. Samtidigt så såg jag ju chansen att syna EU från insidan, den chansen får jag inte speciellt ofta. Dessutom är Nora en mycket bra reskamrat.
 
Två stycken Svenska EU-delegater ställde upp och berättade om sitt arbete med funktionshinderfrågor i EU
Här är det Mörbylångakommunpolitikern Anna Hedh (S) som pratar. Vi utgår ju liksom från samma kommunhus, hon och jag, men hon hade brått till ett annat möte om flyktingfrågan så vi han aldrig hälsa riktigt.
Den andra som pratade var Malin Björk (V) från Göteborg.
 
 
Dag två samlades alla i parlamentet där Europaparlamentets talman, italienaren Antonio Tajani öppnade mötet. Färst trodde jag att det var Robert De Niro, men så kul skulle vi inte ha.
 
 
Efter några inledande öppningstal från podiet var det ett antal sk experter som skulle tala och förklara situationen i Europa i dag. Huvud inriktningen handlade om att göra EU valen tillgängliga för alla. Ett nog så viktigt ämne bland många andra.
Efter experterna som mest la sina 5 minuters taltid på att tacka för att de fick komma dit och sedan bekräftade problemen som redan lyfts, så skulle deltagare från de olika organisationerna tala som sina egna situationer och hur de arbetade i sina respektive land. Då började det bli intressant på riktigtmen deras taltid på 2 minuter fick kortas ned till 1 minut för att man skulle hinna med så många som möjligt.
 
 
Det var mycket tänkvärt men också skrämmande uppgifter som kom fram. Men där fanns också talare som förmedlade hopp för framtiden.
Några passade på att ge EU en känga
 
 
Inne i det där båset satt de Svenska tolkarna och översatte allt. det var bara att koppla upp sig på kanal 11 i hörlurarna.
 
 
En talare
 
 
Från det Italienska synskadeförbundet önskade man att en ny sk "handikappsymbol" borde göras, som visar att det finns mer funktionshindrade än bara rullstolsbundna, något som ju är lätt att glömma när man bara ser den där gubben i rullstol. Mycket bra tycker jag.
 
 
Spanjorerna var aktiva. de berättade bla att det i Spanien förekommer att lokala domare dömer även lätt psykiskt funktionshindrade till förbud att rösta. Flera av dem var där och berättade själva hur de behandlats. var och en på en minut.
 
Det var ganska stimmigt i bänkaraderna och det tog tid att komma igång efter pauserna.
 
Vi for hit och dit till olika mötesplatser under dagarna. I bland hade vi tid så vi kunde gå mellan platserna. Att ta taxi var inte alltid en lösning för det var mer eller mindre trafikstockningar hela tiden.
 
 
Berlinmuren dyker upp lite här och var nu för tiden. Den här i parken utanför parlamentet.
 
 
Liksom de här strutsarna. Vad läser vi in för symbolik i de här skulpturerna då?
 
 
Yrkesskadad som man är så lockade den här branta trappans ramplösning till några bilder.
 
 
Och plötsligt i en av centrala Bryssels få, små och slitna parker, kom ett gäng halsbandsparakiter flygande och jag insåg att de ju faktiskt häckar här och är fullt kryssbara.
 
 
Trädbestånden i parkerna var imponerande för en Nordbo. Stora pjäser ofta platan alm och kastanj.
 
 
Liten men naggande god
 
 
Städgänget med en specialdammsugare. De syntes lite här och var, Rent var det på gatorna i alla fall.
 
 
Alla sa att vi måste ta oss till Grote Marke eller grand Place som det också kallas. Ett världsberömt medeltida torg där de varje timme efter solens nedgång körde ljusspel på fasaderna runt torget.
Så det är klart att vi gjorde det. Det var mäktigt men otroligt mycket folk.
 
 
Det var många Katalanska flaggor i luften. Dagen efter hörde vi att Katalanerna demonstrerade runt parlamentet och att det då var 45 000. Så jag misstänker att de flesta på torget den här kvällen var Katalaner. Hur som helst det var roligt att se och god stämning i Centrala Bryssel den kvällen.
 
 
Något annat man inte får missa i Belgien är Musslor och pommes. helt ok speciellt med lite Belgisk öl till.
 
 
Vi bokade ett 4 stjärnigt hotell för det fanns plats där, men dagen innan avresa fick vi veta att det var fullt så vi fick ett 5 stjärnigt för samma pris i stället. fin trappdekoration hade de också.
 
Sista eftermiddagen på torsdag var fri så vi gick på en liten parkvandring. Annars ör de här ödetomterna minst lika intressanta. Här trycker Budlejan (fjärilsbuske) på som ett invasivt ogräs. Klänger på murar och pressar sig genom geotextilierna. Här hemma är vi glada om de klarar sig över vintern.
 
 
Vi strosade genom Brysselparken. Fina träd men sliten och vintertråkig. tror det är mycket folk här på sommaren.
 
 
På ett stråk var det mycket joggare annars väldigt tomt.
 
 
Och mitt i allt lite inslängt, en lekplats med svenska lekredskap från Småland. Sånna som finns i varenda lekplats i Sverige. kanske väldigt exklusivt här nere.
 
Här i närheten dök det plötsligt upp en trädgårdträdkrypare och en brandkronad kungsfågel och just då blev det fullt i minneskortet i kameran. Här tog fotande slut, men knappast äventyret.
 
Vi tog oss till flygplatsen och vädret började nu bli rätt dåligt. Hård blåst och regn, men planet skumpade sig i alla fall upp i luften. Precis när vi börjat komma ur ovädret efter ca en halvtimmes flygtid meddelar piloten att vi har ett tekniskt fel och måste vända åter till Bryssel. Ingen tyckte det var kul. Personal kollade våra bälten och satte sig snabbt och det släktes ner i planet och efter ett tag tändes skyltarna till nödutgångarna. Så småning om började vi se marken under ovädersmolnen och när vi kom in över landningsbanan syntes blåljus lite här och var. Vi tog i alla fall mark och stannade helt odramatiskt och alla andades ut. Piloten ropade i högtalarna att han tyckt det var roligt att flyga med oss och att det var något fel på trycket som gjort att vi fått vända. Ett som var säkert var att vi missat vårt flyg till Kalmar och en natt i egna sängen var ett minne blott.
Det blev full kaos på flygplatsen alla från flyget splittrades och irrade runt  i grupper eller ensamma för att få information.
Vid det här laget hade Nora börjat bli rätt dålig lågt blodvärde och en  som vi trodde då enveten förkylning sänkte henne rätt rejält.
För att göra en knölig historia lite kortare så mötte vi till slut en ängel som bokade in oss på Sheraton hotel, tvärs över gatan från flygplatsen och en biljett för en rejäl middag och ett bokat plan morgonen där på. Bryssel airline stod för fiolerna.
Gött! Vi käkar kopplar av lite och sedan upp på det flådiga rummet och bums i bingen typ runt kl 23.
Klockan ringer 03,00, upp och iväg. Den här gången funkade flyget ända till Arlanda där vi nu häckade hela fredagen, nu var Nora om än ännu hängigare.
 
Kl 19,00 flög vi så vidare till Kalmar där vi blev hämtade. fan så skönt att komma hem. Nora slocknade direkt och på lördagen efter en lång natts välbehövlig sömn åkte vi till akuten där hon omedelbart blev inlagd för blodförgiftning och trolig hjärtklaffsinfektion. Bakterierna i blodet tyder på att de kommit in vid något nålstick vid en av hennes blodtransfusioner som hon får lite då och då. bristande hygien på sjukhuset alltså. Tjong in med massa blod och tjong in med massa antibiotika. nu snart två veckor senare ligger hon fortfarande kvar och ska så göra i ett par tre veckor till. Hon är egentligen rätt frisk igen men kontroller och täta antibiotikakurer gör att hon ska ligga kvar.
Som sagt hon är en bra reskamrat, alltid höjs spänningen på något sätt.
I alla fall tycker vi båda att resan till Bryssel var givande och trevlig full med roliga men även några mindre roliga minnen.
 
Efter en veckas jobb och pendlande till sjukhuset blev det helg igen och gissa vem som åkte ner till sjön och bara njöt av lugnet
 
 
Åter skådade jag vinterljuset
 
Småskrakar i rörelse är en ganska vacker rörelse
 
 
 
Hörru ni! i dag är det den 21/12 och midvinterafton. Nu vänder det, det kan man ju verkligen kalla vinterljus.
Nora kan nu komma hem på kvällarna så vi gjorde den traditionella midvinterbrasan och grillade i kväll, satt och tittade på den stjärnklara himlen och önskade ljusare tider innan det var dags att köra över bron till Kalmar sjukhus igen.
Ljusare tider önskar jag även er kära läsare.
 
 
Och frid.
 
Foto och illustration | | Kommentera |
Upp