Grådagar

8/2 2017
 
Det var några riktigt fina dygn för någon vecka sedan hög luft, tämligen varmt och helt vindstilla.
Folk började prata om vår känslor, men ändå, det var ju knappt februari.
 
Jag tillbringade en skymning uppe på Landborgskanten i jobbsyfte och det såg ut så här.
 
 
 
Några timmar senare, i gryningen, såg det ut så här. En långa räcka grådagarna hade börjat, men då visste vi inte att det skulle bli så långdraget och att det sedan sakta skulle glida in i vinterkylan igen.
Jag skrev tidigare att om ljusa kalla dagar med snö på marken är rena eldoradot för trevliga fotomotiv för naturfotografen, så är grådagarna verkligen rena motsatsen.
Hur oinspirerande som helst.
 
 
Men skam den som ger sig har jag tänkt och tagit med kameran ut i alla fall.
 
 
Nere vid båthamnen kunde man nu se på tångvallen hur högt sjön gick upp under stormen Gorm. Jag är glad att min båt var hemtagen de dygnen.
 
Att plåta fåglar med tele under de här sviktande ljuset är oftast inte helt framgångsrikt.
 
Storskrakar och gräsänder
 
 
 
Fäholmen i vinterdis.
 
 
 
 
Mitt i gråvädertiden bar det av till Stockholm ......
 
..........för att stötta Yngsta dottern i Förvaltningsrätten med hennes överklagan på det negativa assistansbeslutet hon fick i september. Nu återstår ytterligare väntetid innan hon vet hur hon ska gå vidare med sitt liv.
 
Gråväder och Stockholmstrafiken är en livgivande kombination.
Men vi träffade mina föräldrar och mina systrar och svågrar. det gjorde allt så mycket roligare.
Däremot hittade vi inga prinsessemlor, så den jakten fortsätter oförtrutet.
 
Åter hemma på Öland så var det inte mycket snö kvar. Sparkturerna blev ofantligt korta.
 
Fortsatta vandringar längs havet håller dock energin uppe.
 
Besöker den fantastiska platsen "Svärdsliljekärret", hemligt dold inne på ön, nu vintrigt annorlunda.
 
 
 
Och så var det dedär med den gulhuvade gulsparven som dyker upp hemma ibland.
Jag skulle ju försöka få en bättre bild på den.
Jag satt ut en Actionkamera inställd på att slå på vid rörelse. Den fick stå någon timme, och när jag gick igenom minneskortet på kvällen så satt han där.
Och här är filmen
 
De klippen ska senare ingå i en större produktion som nu ligger på klippbordet.
Funderar nu på vilken musik/ljud jag ska ha på Storfilmen.
Jag tar gärna emot förslag.
 
 
Jag har fortsatt mitt intensiva ljudbokslyssnande på storytell. Den senaste listan jag la ut var den 22/11 2016. från och med dess har jag lyssnat på följande.
 
11 åringen av Staffan Westerberg
Simon och Ekarna av Marianne Fredriksson läst av Helena Brodin
Kreutzersonaten av  Leo Tolstoj läst av Martin Halland
Vikingablot av Catharina Ingelstad Sundberg läst av Tomas Nordström, om Birka
Vikingasilver
Vikingaguld
Berättelserna av och med  Torgny Lindgren, riktigt bra.
En julgäst och andra berättelser av Selma Lagerlöf läst av Marianne Holmberg
Trädens uppror, av och med Elisabeth Hermodsson, nja
Löparens hjärta av Magnus Torgeby läst av Magnus Schmitt, Om att flytta ut i skogen. Intressant.
Mörkrädd av Andreas Roman läst av Morgan Alling, om att flytta ut i skogen ;)
Herre och dräng av Leo Tolstoj, tungt bra.
Nu vill jag sjunga dig milda sånger av och med Linda Olsson fin skildring
Skillnaden mellan lingon och blåbär av Anna Ovesson och läst av Fredde Granberg, Nja
Sommarboken av Tove Jansson bra
Körkarlen av Selma Lagerlöf, japp en klassiker
Två systrar av Åsne Seierstad , Mycket intressant och givande.
Att de i tid må väckas av Frida Arwen Rosesund läst av My Holmsten
Ulysses av James Joyce fantastiskt läst av Reine Brynolfsson. Oj oj 38 timmar märklig lyssning ibland får man lyssna mening för mening. Oförglömlig.
Mytologier av Tage Danielsson, I bilen med dottern till Stockholm
Det övernaturliga av Åke Edvardsson läst av Torsten Wahlund, i bilen från Stockholm.
En ful historia av Fjodor Dostojevskij läst av Håkan Mohede. vilket språk!
Korparna av Tomas Bannerhed läst av Reine Brynolfsson. Helt fantastisk, att växa upp i glesbyggd med ett starkt fågel och naturintresse. vissa delar med stor igenkänning med oförståelsen från omgivningen, men det är absolut ingen fågelskådarbok i egentlig mening.
I vargavinterns tid av Cecilia Ekbäck läst av Kerstin Andersson, historisk glesbyggdsmordgåta.
Utspelar sig i Norrland men man nämner rapphöns och svartkråkor, sånt sabbar lite.
Nu ca 113 böcker sedan start
 
 
 
Frid kära vänner!
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

Vinterbilder

21/1 2017
Blir det storm och högvatten och på det isande kyla, klart och fint, och har man dessutom en fotoblogg, är det säkert som amen i kyrkan att det blir lite vinterbilder.
Här är dom.
 
Det blir plötsligt lite roligare att fota
 
 
 
 
Det blir till och med kul att fota väderkvarnar:)
Fruset bryn.
 
I Isgärde lund hade det dragit in rätt bra, långt in i lunden....
 
--- av snön på stammarna att döma.
 
En frusen vråk på spaning efter roadkill på väg 136.
 
I Stora Rör var vattnet uppe på runt +1,5 meter under några timmar.
 
Södra piren har fått stå ut med mycket genom åren.
 
Garnityr i lä.
 
Någon klarar sig bättre.....
 
..... än andra. Obsplats Stora Rör fick sig en törn.
 
 
Får väl bli lite reparationsjobb innan våren.
 
Den här var som tur fastbunden annars hade den legat långt upp på land. Nä det är inte min båt. Den står hemma i tryggt förvar, hoppas jag.
 
 
 
Åbybäckens rykande utlopp.
 
Draggarna drog på sig vinterdressen.
 
 
 
Fåglarna tvingades svärande ut från land av issörjan. Tur att det är långgrunt ändå.
 
Buktens hägrande skog.
 
Frösslundabäcken var för tillfället utan strömstare.
 
I sin azurblå färd mot Östersjön.
 
Den välfotade frösslundabron.
 
Ensam och lite bruten.
 
Även kaniner kan ha problem med halkan.
 
Sökande längs öde stränder.
 
 
 
Vi har en gulsparv med helt gult huvud vid matningen. Den var här redan förra året.
Jag lyckas dock aldrig få någon bra bild på den, framförallt för att den bara är här ibland.
Här är den enda bilden på den. Gulhuvud är alldeles till vänster om stammen.
 
Tidigare skrev jag om att kärven är så överreklamerad.
Mittåt!
När stormen var i antågande dög den plötsligt alldeles förträfflig. Då sparvarna samlar ihop sig och äter som glupande ulvar så är det helt säkert snöoväder på gång.
Det slår aldrig fel, SMHI!
 
Jag besökte det även det gamla lite. Till exempel Odens flisor i Högsrum.
Här band Oden sin häst för ett tag sedan. man säger bara häst i det här fallet, så det var no före eller efer att han skaffat Sleipner den åttbente.
 
Odens häst slet sig dock, stenen sprack och hästen for iväg och lade sig och rullade och sparkade så ivrigt att det billdades ett kärr i gropen som bildats. Kärret tror jag finns kvar än i dag men jag har inte hittat på det än. 
 
Noaks ark bort mot Karum. hade klarat även den här gormstormen.
Här i området har man hittat 70 gravar men bara en skeppssättning, så i den här vilar nog rätt speciella människor. var det en hövding eller en populär sjöfarare, eller kanske en omtyckt utlänning som till slut skulle få segla hem igen. Ett är ganska säkert, där ligger inte Noak begravd.
Man grävde ut en del av gravarna runt 1915. Det var ganska få fynd. Det mesta hade man bränt innan det gravsattes.
 
 
En av mina favoritiffebilder.
 
 
 
 
 
 
FRID
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

Återblickar 2016

 
31/12 2016
Så siter man här och funderar på året som gått. Man tänker som vanligt att det är massor man missat och som borde vara gjort.
Men så funderar man lite till och radar upp det som ändå hänt under året och så slår det mig att jag faktiskt fått massa roligt gjort under året plus lite till.
 
Här har jag radat upp lite grejer från 2016
 
 
Vintern 15/16 var snöfattig men den snö som fanns låg några dagar. Då passade jag på att lägga upp ett spår. det var en kamp mot temperaturen och tiden.
 
 
Det satt åter en uggla i vår holk, men den blev tyvärr inte så långvarig.
 
 
I februari åkte vi till den vackra ön La Gomera på Kanarieöarna.
 
 
Vi hyrde bil några dagar och körde runt på de slingrande bergsvägarna och njöt av utsikterna och titade på Lagerduvor och Kanarieduvor, två i övriga världen obefintliga fågelarter.
 
Skogarna här var väldigt speciella, nästan som Isgärde lund här hemma.
 
La Gomeraödla
 
 
Och så gjorde jag ju en kryssning till Åland med några gamla lumparkompisar, då på vårkanten.
 
 
Så kom våren igång på riktigt till slut, Hängde lite i Beijershamn bla. Tofsvipa i algbad.
 
Med jobbet åkte vi till Ängelholm som hade vårlöksdagar. Nästa alla syd och mellansvenska kommuner var samlade.
 
Den här sommaren grasserade Almsjukan brutalt på Öland. Tusentals träd strök med.
 
 
Så stod man en del på Stora rör och kollade vårstäcket.
 
 
Båten kom i sjön och den fick sällskap av en ny familjemedlem. En Ally 16,5 kanot som jag blev ägare till ganska så snabbt och oväntat men efterlängtat.
Nu väntan på lugnväder och  stiltje en viktig del i ens tillvaro under lediga tider.
 
 
Drog i väg till södra delen av Öland några dygn, då någon gång i månadsskiftet Maj/Juni. Den mest magiska och roligaste tiden på hela året. Tog tex en skymning, natt och gryning vid västerstadsviken.
Oförglömligt.
 
 
Det nästan årliga besöket till våra Guckuskor gjordes. Några nya bestånd hittades och något äldre bestånd hittades inte.
 
 
Och så fick yngsta dottern ett jobb i Stockholm och flyttade dit. Såg ju väldigt bra ut till en början.
 
Sjön hägrade så fort det gavs möjlighet.
 
Och plötsligt, lite oväntat,  blev det läge för en sedan läng efterlängtad expedition. Bara hunden tyckte det var tråkigt när husse försvann i 3 veckor.
 
Rogen var en fantaktisk upplevelse.
 
Vildmarksliv när det är som bäst.
Som sagt.
 
 
Efter som jag inte paddlat så mycket långturer med "kanot" förut så var det väldigt lärorikt. Men en hel del packande och bärande blev det.
 
 
Här var så lugnt och stilla att jag så småning om föll in i ett ett lugn och i en harmoni som jag aldrig upplevt förut.
 
Här på sluttningarna stod de gamla silverryggarna som jag kom att kalla dem.
 
 
Fler silverryggar
 
Och på dem växte den karaktärristiska Varglaven.
 
 
Väl hemma igen var det svårt att slita sig från friluftslivet. Gjorde några turer in i Småland för fiske bland annat.
 
Och plötsligt händer det även mig att jag får fisk. Jäklar vad det är kul. den här och något av hens syskon hamnade i röklådan.
 
Ny vatten utforskades när Sambofrun och jag åkte till Allgunnen för en paddeltur. Också ett efterlängtat projekt.
 
Stenig men riktigt läcker sjö. räkna med fler inlägg från Allgunnen under 2017.
 
 
Och så stod man där vid Kalmarsund igen och suktade.
 
Nya fiskeerfarenhetr kom när jag började få svartmunnad smörbult på pimpelspöt.
 
I augusti for Sambofrun och jag norrut igen. En härlig fjällvandring från Tänndalen in mot Norge och sjön Bolagen för några dagars fiske och vildmarksliv. Lite blött och blåsigt i bland men sånt hamnar liksom i bakgrunden så här i efterhand,
 
Sedan kom hösten. Och vart den tog vägen vetefan.
Dotterns blev plötsligt av med sin assistans som hon behövde för att kunna bo och jobba i Stockholm.
Så hon fick flytta hem till Öland igen i avvaktan på överklagan och beslut från Länsrätten och den väntan pågår fortfarande.
Det blev några turer till Stockholm. Bla precis när raritetsregnet över Öland och övriga Sverige började under vecka 42. men det kändes liksom mindre viktigt i det stora hela då, och nu.
 
Ni kan följa dotterns kamp och situation på hennes blogg Här : https://rattighetslos.wordpress.com/
Fler inlägg är på gång.
 
 
Det gjordes en riksomfattande manifestation för kampen om rätt till assistans. Här deltog vi i Kalmar,
medans vi stod där höll dottern ett gillat tal på Norra Bantorget i Stockholm som ni kan se här.
 
Annars så öppnade det efterlängtade XXL i Kalmar, också något man sett fram emot länge, Julklappshandeln var räddad:)
 
Och så började det lacka mot jul. Åter i Stockholm.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Orkanen Urd drog fram över atlanten. Färöarna fick nog ta största smällen. ca 54 m/s i meddelvind och upp mot 78 m/s i byarna.
 
 
I dag avslutar jag året med lite fiske i sundet med mitt nya kastspö. Ingen fisk, men vad gör väl det.
Jag får som sagt vara väldigt nöjd med året och jag känner mig otroligt priviligierad som har möjlighet att ta mig ut och runt till fina platser i Sverige och "Världen". Jag har nog inte riktigt tänkt på det så mycket förut. Även om man önskar att tillfällena kunde vara lite fler ;)
 
Det mesta av ovanstående kan ni läsa mer om i arkivet på min blogg.
jag hoppas ni vill fortsätta kika in här under nästa år
 
Jag slutar som så många gånger förut med en bild på lilla Iffe. jag vet att många giller Iffebilderna.
 
 
Gott nytt år alla läsare och frid över er alla och allt.
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |
Upp