Sommarresan

 
28/7 2018
Det här inlägget har det verkligen gått troll i. Först krånglar bilderna några dagar och när det äntligen är på plats och jag börjar skriva och nästan är klar så försvinner plötsligt all text jag skrivit och jag får börja om från början.
Skulle vara kul om jag lyckades få ut det här innan hösten, helst.
 
Hur som helst
Dagarna innan midsommar var bilen packad  till bristningsgränsen (som vanligt) med allt som kan tänkas behövas, och i år fick till och med hunden följa med.
Nu skulle vi upp till Roslagen till mina föräldrar och katterna, mina systrar och svågrarna.
Det var härligt att lämna vardagen och köra genom den ljusa natten norr ut.
 
Där Baldersbrån blommar på trädorna.
 
 
Här fick jag äntligen se ett stationärt vildsvin, i några minuter.
 
 
När man nu släpat med sig Allyn så var det lika bra att sätta ihop den, nu när läge gavs. Hunden vill ju gärna visa att han finns.
 
Sedan var det bara att släpa vidare.
 
Vi en härlig dag på sjön. På den här sjön har jag hängt sedan de små barnsbenen med roddbåt, kajak, windsurfingbräda och canadensare så nu var det kul att få blöta Allyn här också.
 
 
Torkan gör att en del djur måste öka sin tillit till människan. Den här ringduvan struntade i katter hundar och folk, till och med folk med kameror.
 
 Det är nästan tradition att åka upp till norra Väddö och Skatudden och blicka ut över Ålandshav.
 
Vi kör dottern Nora till Nynäshamn och Gotlandsfärjan för vidare färd till Almedalen där hon ska jobba en vecka och lobba för funktionhinder politiken.
 
 
 
 
Efter några dagar sökte Anita och jag oss vidare till ännu högre kuster vid Höga kusten.
Här stannar vi nu en vecka för att verkligen skärskåda området.
Det var verkligen över förväntan. Fina utsikter överallt och spännande miljöer.
Man kan börja med att gå upp för Skuleberget. Det gäller att få igång benen nu.
 
 
Från toppen på Skuleberget
 
 Toppstugan Det går en linbana upp också. Många väljer att gå upp och åka ner eller tvärt om.
Här finns den klassiska toppvåfflan för den hugade,
 
 
 
Längs den brantaste stigen finns en häftig grotta jag gärna vill besöka, så jag tänker att jag "springer ner" och kollar på den medan Anita väntar kvar på toppen.
Bara och bara, det visar sig att den ligger rätt långt ner på berget men har jag nu börjat klättra i trappor och stegar kan man ju inte vända
 
 
Till slut började stegarna peka uppåt igen och till slut var grottan där. Ingången vaktas av en lönn.
Sedan var det dags att klattra ner och upp och tillbaks till toppen. Den där turen kändes i benen flera dagar efter.
 
 
Berget sett från sjön. Grottan syns som en svart prick precis över trädtopparna, lite till höger om mitten i bilden
 
Det var skönt att ta en dag på sjön dagen efter, och en tur ut till Ulvön.
På vägen ut passerar man lite häftiga sjöbodar. Ju gistnare desto finare. 
 
Som sagt
 
 
Jag har aldrig tänkt på det men Sverige har faktisk en "Sveriges högsta ö" och det är den här, Mjältön 236 möh
 
 Ulvöns hamn
 
 Det finns olika sätt att njuta av sjön.
 
 
Det här är surströmmingens högborg, eller har varit i alla fall.
 
 
Nu för tiden är det inge många som fiskar härifrån.
 
Det gamla fina kapellet från 1600talet 
 
 Med sina kända välbevarade väggmålningar
 
 
 
På museet finns som vanligt massa gamla intressanta grejer.
Här ett fint gammalt bladorv.
 
 
Och en riktigt lååång sparkstötting med snickarglädje. Bilden är inte felvänd, sparken hänger i taket.
 
 
Det gäller ju att visa var man kommer ifrån.
 
 Här står självaste Ulven him self.
 
 
Efter någon dag ger vi oss ut i Skuleskogens nationalpark för ett par dagars vandring. Fina miljöer med höga naturvärden.
Här tex en skogsnyckel
 
 
Den alltid lika trevliga skogsnäppan höll till vid myrarna i skogen.
 
En höggravid skogsödla.
 
 
Vandrings leden är inte alltid helt lättfamkomliga
 
 
Här är porten till Slåttedalsskrevan. Det finns någon slags myt om att det var här man spelade in scenerna när Ronja rövardotter och birk hoppade över Helvetesgapet. Men det verkar vara just en myt.
 
 
Riktigt mäktig vandringslaed
 
 
Man känner sig lätt som en liten Hobbit på väg till någon annan märklig plats.
 
Ute ur helvetesgapet.
 
 
 
Livsglada tallrötter
 
 
Vi vandrar i kvällningen åter ner mot kusten över hällmarkerna. Ett stilla regn börjar, dofterna förstärks, luften klarna och alla människor är huxflux borta och allt är så lugnt. Den sista biten blev en magisk oförglömmlig vandring.
 
Nere i skogen vandrar vi bland järnåldersfolkets gravdösen.
 
 
Så hamnar vi här nere vid den iordningställda tältplatsen. Fortfarande rinnande vatten i en bäck på stranden.
Klart vi slog upp vårt tält här.
 
 
Dagen efter vandrar vi längs kusten tillbaks not bilen, här och var ligger de här öde stränderna. Jag tog årets första dopp. Väldigt svalkande 14-15 grader.
En fin tur. Alla bäckar torkade ut och vi mötte flera stressade vandrare med tomma vattenflaskor i händerna.
Vi kände att det var lagom och att vi fått uppleva nationalparken ordentligt. Skönt att sträcka ut sig på en knottfri säng i en stuga.
Friuftsliv med camping i 25 graders värme har sina för och nackdelar
 
Nattviol
 
 
 
Är man i närheten av Ö-vik så måste man bara kolla in Sveriges största Naturkompaniet butik med outlett.
De ligger i Fjällrävens gamla industrilokaler.
Här rullar både timmarna och pengarna.
 
Vi bytte område till lite söder ut i Höga kusten området. Jag bokade en stuga och vi fick ett båthus. Jag är verkligen ingen som klagar i de lägena. Lite snett och vint men otroligt charmigt.
Fiskade från balkongen och somnade till kluckandet.
 
 
 
Vad mer kan man önska.
 
 
Hit kommer jag nog återvända och hoppas på samma fantastiska väder som nu. Rotsidans naturreservat, Fantastiskt fin område med jämna slipade granithällar och mycket plats för alla mäniskor.
Men en förestående VM match och en tidsplan att följa gjorde att vi inte fick så lång tid man hade önskat här.
 
 
Vi drar åter söder ut mot Roaslagen där vi hämtar upp hunden och far sedan vidare till Nynäs där vi hämtar Nora och svägerska som ställt upp som ideell assistent, efter som Nora fortfarande förnekas assistans.
Veckan i Almedalaen har varit lyckad och givande med mycket medial uppmärksamhet om funktionhinderrörelsens frågor.
Nu är det Noras tur och lust att få uppleva vildmark och lugn o ro, och inte oss emot så vi drar vidare till Tivedens Nationalpark och hyr en stuga. Redan första kvällen är fiskekorten inhandlade och vi doppar dragen i sjön. Fantastiskt fint men kanske lite för varmt för huggvilliga fiskar. Men bara det vakar och lommen låter så är allt helt ok.
 
 
 
Nu får även hunden svalka sig i skogssjöarna.
 
 
Den gamla smedjan i Tivedstorp
 
 
Den speciella vägen ner till Vita Sand.
 
 
Turen fortsätter sedan söder ut och hem mot Öland. Vi stannar till i Jönköping och får boende mitt i stan. Inget Iffe är överlycklig med. Han är inte van vid så mycket hårdgjorda ytor.
 
 
I min strävan att bestiga samtliga Svenska landskaps högsta punkter så var det nu äntligen dags för Småland och Tomtabacken.
 
 
Så här mycket av Småland har jag aldrig sett samtidigt förut. fantastiskt fint.
 
 
 
När vi nu ändå höll på med Nationalparker så svängde vi förbi den för året nya Åsnens nationalpark.
Alldeles ny och inte helt klar.
Rastplatsen nere vid sjön var stor och fin och ny.
 
 
Fint som tusan och väl tillgängliggjort.
Här får det bli lite paddling nånn gång.
 
Om de här vindskydden gör så stor nytta när de verkligen behövs vet jag inte, men någon arkitekt har fått utlopp för sin kreativitet och säker bra betalt.
 
 
 
 
Så var vi till slut tillbaks på Öland igen. Sista dagen innan jobbet skulle börja igen åkte jag åter ner till Södra Udden för att försöka få se den gäckande Nilgåsen och den här gången lyckades jag ta mig tusan att se den på en sten, om än i värmedaller och på långt avstånd men ändå:)
 
Ha det bra i värmen
 
 
FRID
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

Försommaren

12/6 2018
 Det börjar väl bli dags för en summering av de senaste veckorna.
Jag gick ju på semester 10 dagar direkt efter senaste inlägget, så det har blivit lite utetid, äntligen.
Många av bilderna har några av er kanske kunnat se på FB men inte alla;) 
 
 
Drog bland annat ner till Södra udden några dagar.
Likt den Kinesiska muren klättrar Karl X mur (Kalle kryss) upp för Landborgskanten.
 
 
Gulsparv i hagtorn
 
 
Rödstjärt i fyrträdgården.
 
 
Tillbringade en kväll i Södra Lundtornet. En makalös plats.
 
 
Lundsjön, också lite speciell.
 
 
Strandkål längs en under några timmar mycket het strandsträcka .....
 
 
............ där upptäckte någon påpasslig person en KNÖLSVÄRTA: Fram till i år bara en obs i Sverige men nu i år har det setts 2-3 stycken. Den var ny för mig, Den här tillhör den Asiatiska rasen Steinegeri säger de som vet.
 
 
I år verkar det gå rätt bra för rödspovarna.
 
 
Och rådjur syns ju lite här och var, man måste liksom fota dom.
 
 
Det gäller ju att visa att man är en rödstjärt.
 
 
En kväll besökte jag grävlingsgrytet. I år är det bebott av räven. En stor yta på ängen bredvid var nerlegad av troligen rävungarna. Där hittade jag det här motivet, mycket märkligt arrangerat. Där låg flera leksaker i form av vingar, ben och skinnbitar, Men vad är detta? Svårt utan öron trodde först att det var en hare, men nog är det väl ett rådjurskid.
En räv kom så småningom fram, men den blev det ingen bild på,
 
 
 
När jag satt där och väntade dök det plötsligt upp flera rådjur ur ängen alldeles i närheten av mig. Till slut viste jag inte vart jag skulle vända mig. Får göra ett nytt försök någon kväll, nu när jag vet hur de tänker, eller.
 
 
I det sista kvällsljuset.
 
 
En annan tur till udden. Den dagen var det  mycket amiraler i fyrträdgården. Kanske de kommit insträckande söder ifrån under dagen.
 
 
Svart rödstjärt hona
 
 
Svarta rödstjärten möter ladusvalan i grindhålet.
 
 
En leucistisk (saknar mörka pigment) grågås längs fyrvägen.
 
 
Dovhjortshindarna på schäfferiängen.
När jag för säkerhets skull kollade stavningen på Google stod det "Menar du schäfer i sängen" :)
 
 
Dovhjortshjort
 
 
Ladusvala i kvällsljuset. En lång dags flygfäjakt är snart till ända.
 
 
Inte mycket ejder här nere. Tidigt på morgnarna går gudingarna med honan upp på land ett tag. Vet inte om det är de som ligger på bo som gör så.
 
 
Och så drog dottern och jag  in till Store mosse Nationalpark vid Gnosjö i Småland.
Ny plats för både henne och mig. Mycket bra anpassat för rullstolar.
Vi gick ut till en lite sjö mitt ute på myren. Som jag har längtat till den här sortens natur.
Planen var att vistas där ute på plattformen en natt för att se och höra vad som skulle kunna dyka upp.
Det blev en oförglömlig natt.
 
Buskskvättorna häckade alldeles i närheten så deras lite vemodiga sång hördes genom natten.
 
Storspovarna spelade ibland.
 
 
Sångsvanar slog sig ner i sjön ett tag. Foto av dottern
 
 
Sångsvanarna fotade av dottern.
 
 
Ängspiplärkor var det gott om. Något annat som fanns över allt var galande gökar. Har nog aldrig hört så mycket gök på en gång. Misstänker att det låg ett och annat gökägg i piplärkornas bon. Det är ju en av gökens favoritfåglar att smuggla in ägg hos.
 
 
Breda fina spänger
 
 
På kvällen fylldes luften över strandskogen av jagande trollsländor. Går tyvärr bet på artbestämningen av den här. Någon som vet?
 
 
På kvällen gick fullmånen upp över myrskogen
 
 
Och knott och svi slog till, brutalt. Man fick myggstifta huvan för de kröp in genom nätet.
 
 
Gryning. Orrarna satte i gång att spela där, på andra sidan sjön. Såg några på håll som satt i toppen på buskar och "orrade".
 
 
Vi sov väl inte jättebra den natten, men det var ju inte riktigt därför vi var där.
Det var skönt när det började fläkta lite och knotten gick hem till sig och vi kund ta av mygghuvan och koka kaffe.
 
 
Kniporna häckade i sjön och en kricka hördes locka natten igenom.
 
 
Knipungar, nog rätt nyuthoppade.
 
 
Sångsvanar över martallen.
 
 
 
Innan vi startade den 21 mil långa hemresan besökte vi Naturumet och fågeltornet delvis anpassat för rullstol, där var en hiss upp till första våningen. Riktigt riktigt bra gjort.
 
 
Åter på Öland och fyrvägen. Även här finns storspovarna.
 
 
Mycket trevliga fåglar det där.
 
 
Är det en mask eller är det självaste spovtungan som syns där. Eh! jag hoppas det är en mask.
 
 
En hålögd törnsångarhona. Bråda dagar nu om inte förr.
 
 
Silvertärnor i Västerstad.
 
 
Gravanden är så vanlig så man lätt förbiser den här på Öland. De är ju verkligen fina annars.
 
 
Större strandpipare.
 
 
Sävsparv
 
 
Fotade en ringduva i fågelbadet genom myggnätet. Det blev lite softad effekt av det.
 
Rolle Nanbergs foto.
 
Är äntligen igång med båten. Linolja och terpentin och vissa delar även med tjära. En tidlös doft.
 
Ha det nu så bra i försommaren och må den ännu bestå ett tag.
Snart semester igen. Kan nog bli några kortare inlägg från mobilen, var vi nu hamnar.
 
 
FRID
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

Ögonblick

26/5 2018
Nu är det verkligen fart över allt hör på öland.
Liv och rörelse.
Som vanligt gäller det att hänga med.
 
 
Man försöker komma ut så snart det ges tillfälle och tid.
Kameran i högsta hugg, knäpper på allt.
Här någon slags vial eller ärt
 
 
 
Körsbärsträdens rika blomning var över på några dagar.
 
 
Dottern och jag körde mot Udden en morgon. Där var det tvärtjockt, Typiskt!
Det var till och med så lammen tystnade.
 
 
Klubb 300 hade sin tälthelg där nere. Där kan man testa kikare och teleobjektiv, i dimman.
Böcker och annat fanns till salu så trevligt ändå.
Men så mycket fågel blev det inte.
 
 
Fram på dagen klarnade det upp i alla fall. Rödspovarna i Hulterstad är tillbaks.
 
 
Galen sånglärka.
 
 
Stenskvätta
 
 
Lagerhäggsblomkolv
 
Hagtorn
 
Trädpiplärkesilhuett
 
 
Som sagt knäpper på allt, och upptäckte att blomflugor kan vara tacksamma.
 
 
 
Inzoomad med telet så får man den här Brutusöstlingbakgrunden.
 
 
Tyvärr så ville de bara visa baken den här dagen. Huvudet mot sydväst, som ju är den dominerande vindriktningen.
 
 
En morgon vid åkern.
Plötsligt skäller hunden till på en kråka som far förbi .....
 
 
...... och plötsligt reser sig den här rågeten ur vallen och undrar vad det var. Den ser mig men inte hunden och efter som vi sitter still blir hon snart lugn och börjar äta lite igen.
 
 
Och så för ett ögonblick vrider hon sin lite sämre sida till. Plötsligt ser man hur mager och tärd hon är. Har nog ett eller ett par kid i närheten som pockar på hennes energi.
 
 
Få en känsla av att många däggdjur vid den här tiden på året då det ljusnar så tidigt är klara med morgonbestyren vid den här tiden, kl 7-8 och faktiskt tar igen sig.
 
Sankt Pers nycklar.
 
 
 
Tre stadier hos en Maskros
 
 
Vårkrage
 
 
Ett annat magiskt ögonblick på ett räv som tar igen sig efter nattens och morgonens bestyr.
Den låg på en liten holme ute i en myr i Mittlandsskogen. Den iakttog mig långt innan jag fick syn på den.
Våra blickar möttes under några minuter och åtminstone  min tid stod still.
 
 
Pilfink med frukostlarver.
 
 
Nere i en av dammarna bygger hussvalorna med sjögräs.
 
 
Ladusvala i speltagen.
 
 
Ser några ejdrar men inga ungar...än.
 
 
Fiskmåsar
 
 
 
 
 
Har varit varma dagar nu. En del bara måste i och svalka magen.
 
 
Iffe i ett fält av överblommade backsippor och orkideér, Här var vi lite sena igen.
 
En blommande berberis ute på alvaret. den har fått skydd av enen för att etablera sig. Fina de där.
 
Jag tror det knappt men nu har jag semester i 10 dagar inget bokat, men räknar med massa tid ute i markerna. Har lastat bilen med hela friluftspaketet, friheten känns nästan total, får se vartåt näsan pekar.
börjar med något/några dygn på södra Öland.
Återkommer om detta, jag lovar.
 
 
 
FRID
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |
Upp