Påsknyanser

30/3 2016
 
Påsken har ju varit suverän, kanonväder för det mesta.
Lite blåsigt i bland kanske men mest lugna fina vindar. Min djupa hosta hotade att krypa ännu längre ner i lungorna, så jag höll mig mest i lä och i solen under påsken och det verkar ha fungerat.
 
Ejdersträcket har kommit igång med mellan 1000 och 10 000 ex per dagunder helgen. Dagen med 10 000 var en av de blåsiga dagarna, då hade de ordentlig medvind, och passade på medans jag hukade i lä uppe på land.
 
Varierande storlek på flockar med lika mycket variation i hur högt de flög. 
 
 
Cementfrakt fartyget Envik på väg från Degerhamn upp genom sundet.
 
 
Norskbyggt, Finskflaggat Svenskregistrerat, Polskägt, eller hur det nu var. det ska tydligen vara riktigt lyxiga personalutrymmen i den här båten i alla fall.
 
 
En skärpiplärka gör ett kort stopp vid Obsplats Stora Rör
 
 
Och den lokala minken patrullerar sin strand i jakt på något gott.
 
 
Kan det se ut så här? Misstänker att det gått hett till ute på Blå jungfrun över påsken och att det här är spåren efter en rejält bakrusig häxa på väg hem mot Baltikum.
 
 
Grågässen syns nu nästan över allt. På land och vid sjön. De är ju bland de tidigaste fåglarna att få ut sina ungar.
 
 
Gravand
 
 
Kollade in Petgärde träsk en dag. det var något år sedan. Grågäss, gräsänder, krickor, skedänder och en brun kärrhökshanne kunde ses.
 
Och hemma i skogarna trummar större och mindre hackspettar. Här en större.
 
Vårfloret fortsätter att imponera.
 
 
Inom ett ganska litet område i skogen finns det blåsippor som varierar väldigt mycket i färg.
Massa nyanser av blått kan man säga.
 
 
 
Det här är normalformen.
 
Visserligen på väg att blomma över, men ändå ovanligt ljusa.
 
 
 
Och så alltid den där extra tidiga glädjande vitsippan.
 
Förvildade snödroppar på spridning.
 
Stackmyrorna har flyttat ut från trädgården och  in i en gammal vedhög alldeles utanför muren. Hoppas de vill gör sin stig in i trädgården igen. De sätter liksom lite extra liv till trädgården och så gör de ju en himla nytta, städar, sprider från och bekämpar mer oönskade inkräktare.
 
Mer vilda snödroppar.
 
Just nu i kväll for jag upp till Borgholms slott för att lyssna på Öländska skrönor under skumtimmen.
 
Fin miljö för lite spökhistorier och berättelser om de Öländska väsen som kan finnas där ute i markerna.
 
 Det var Författaren Johan Theorin som stod för berättandet om allt från älvstenar i Bårby, små märkliga hölass med tomtar på i Grönhögen, spöken i Kastlösa till sjörån i Sundet och troll ute på Alvaret.
Skönt att slippa TVbjäbbet i bland;)
 
 
 
 
 
FRID
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

Mässor, trender, och hemliga fartyg.

19/3 2016
 
Det blev en Mässhelg plus några dagar till i år också på Allt för sjön i Älvsjö. jag och ett antal till stod och representerade Öland och dess fina gästhamnar.
I år var det fler än vanligt som frågade om möjligheterna att segla runt Öland. Annars är det många som gärna kommer och berättar trevliga minnen rån sina Ölandssemestrar eller berättar om någon dom känner på Öland, och om jag möjligen kanske känner den personen också?
 
Lovade ju tidigare att det skulle bli en liten trendspaning i år också. jag är långt ifrån någon trendexpert, så det här äbliren amatörmässig personlig trendcheck.
 
 
Kanottrenden håller i sig och som vanligt med huvudvikten lagd på Kajaker och havspaddling. Nog fler kajaker i år än tidigare, fler och nya företag dyker upp medans andra äldre inte syns till. nu finns kajakerna i större omfattning inne på Båtmässan också och inte bara på Vildmarksmässan.
Nya modeller och nya material, alla med sina för och nackdelar
 
 
Segelbåtarna för en mycket tynande tillvaro. det här var en av typ tre eller fyra som fans på mässan. Jollar och andra öppna segelbåtar var det några fler av. gillar den på bilden, som en liten husvagn på sjön. Sjövärdighet okänd.
 
Det här är en trend jag verkligen hoppas är på uppsving. Nyproduktion med äldre look. Heja Danmark.
 
Det här är ingen trend tror jag, verkar väcka svalt intresse, men jag gillar de här portabla solstolarna. bara att fälla i hop till en låda. Om jag någon gång i livet blir pådyvlad en strandtomt köper jag nog en sån här.
 
 
För några år sedan var det mest allmogebåtar och Petterssonnare i avdelningen för äldre båtar, men de senaste åren har gamla racerbåtar från 20-60tal bara blivit fler och fler. som den här täckt med segelduk tex.
I övrigt så tyckte jag mig kunna sö att vattenskotrar och RIB-båtar och allt vad de nya varianterna av liknande fartyg heter nu för tiden, har ökat väldigt mycket. Och det var nog där det hängde mest folk. mest fäder med sina söner.
 
Utanför Mässhallarna var vädret för fint och en morgon tog jag mig till Brännkyrka kyrka för att äntligen leta upp Årsta fruns grav, som jag tänkt göra så länge.
 
Jag sökte och sökte men hittade inget. På håll trodde jag det var den här, vill minnas att det var något med ett gammalt träd.. men nej det var inte den här.
 
Till slut fick jag ta till livlinan "ring mamma" och så löste det sig. men det var ju inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Där låg en stor plåt och inget träd. man har täckt över stenen för att skydda från åverkan av väder och vind. Och bra är väl det. Hade ingen lust att mecka bort plåten, då en begravning var på gång i närheten.
 
 
Senare fick jag veta att Årsta frun planterat ett träd på kyrkogården som hon ville begravas under och det var ganska stort när hon begravdes vid 88 års ålder. Det trädet fällde man för några år sedan då det hade blivit sjukt, dött och farligt.
 
På fredagen öppnade också Vildmarksmässan.
 
I år hade man satsat stort på naturfoto. mång duktiga fotografer höll små kurser och berättade om sina erfarenheter i sina montrar.
 
Kortföredragen som löper på från två scener under hela tiden, kan vara riktigt intressanta. här är det krisina Paltén, nominerad till årets äventyrare som berättar om när hon sprang tvärs genom Iran under förra året,
Otroligt inlevelsefullt och underhållande. Hon sköt den där vagnen framför sig med packning hela vägen genom Iran. Men i trappan till parkeringshuset på Mässan spårade hon ur barnvagnsrampen när jag passerade så jag tyckte jag kunde hjälpa henne lite fast jag är övertygad om att hon hade klarat sig själv
Jag sa - Annars har du väll rätt bra rutin på att dra den här vagnen?
-Jo det har jag nog men trappor är jag inte så van vid.
 
Något som verkligen har ökat är fiskekanoter som syntes på båda mässorna. ser roliga ut frågan är om det säljs bara. I övrigt var det väldigt ont om fiskegrejer i år men det beror troligen på att Sportfiskemässan är helgen efter.
Det är sannerligen inte billigt att stå på mässor.
 
Så fick jag lägga till ett nytt kryss på kändislistan. Renata Chlumska berättade om sitt 7 summits, som avslutades under förra året som första Svenska tjej, och som hon nominerades till Årets kvinnliga äventyrare, för.
Oerhört proffsig föreläsare och riktigt kul att lyssna till. hon var nog den som drog mest folk i år, men jag såg ju långt ifrån alla, så jag är inte säker där.
 
Det här var ju också en ide. Hopfällbar kajak av kanalplast med kardborre och allt. 15 kg och ca 12 000 kr.
Kändes som den bara skulle hålla för en användning och då i de lugnaste vatten av en anorektisk pygmé.
 
Något riktigt tråkigt är att de stora företagen som tex Addnature, Outnorth, Naturkompaniet etc inte fanns på plats i år heller. Uppenbarligen har de inget intresse att visa upp sina grejer eller låta nya och gamla kunder få klämma och känna på ny utrustning i en inspirerande miljö. Det innebär att det inte fanns ett enda plagg eller annan friluftsutrustning av de bra märkena som Fjällräven, Haglöfs, Lundhags, Bergans, Norröna eller något av de utomskandinaviska kvalitétsmärkena att se någonstans på hela Mässan. Sorgligt och dåligt av arrangörer och försäljningsföretagen. Det var bara Friluftsfrämjandet som hade lite Bergansprylar. Annars var det bara några få som sålde kläder av mindre märken. Friluftsfolk är ju prylnördar precis som alla andra. Annars är ju upplevelseleverantörer och destinationsfolk på plats och det är kanon.
 
Den riktigt stora grejen är ju korningen av årets äventyrare. De kan du se här. http://www.aretsaventyrare.se/vinnare.html
 
 
Och plötsligt kl 18,00 på söndag kväll är det över och det rivs montrar med en rasande fart. Nu vill alla hem.
 
På under en timme ser det ut så här.
 
Full fart ut i parkeringshuset och leta upp sin bil. hemskogarna hägrar.
 
Och hemma är det som vanligt vår och framtiden känns så att säga riktigt ljus ut.
 
Vår fyllda snödroppe är nog klar för en delning i år.
 
Vi är många som upplever att det tidiga vårfloret nog är extra rikligt i år. Om jag får gissa så beror det på en torr och mild vinter vilket skonat lökar och knölar från att ruttna eller frysa.
 
Snart är det full fart i grod-dammarna.
 
Nere i Kalmar sund börjar ejdersträckena röra på sig. Några hundra om dagen än så länge, så än återstår tiotusentals individer som ska strömma upp mot norr.
 
I morse möttes den här duetten. Fina välskötta röda Danska Neptun byggd 1966. En av de äldre kustfraktarna i Östersjön. Och den där vita var helt ny för mig men ack så hemlig. har sökt halva kvällen efter någon form av info om den, men bara fått fram att den heter M/S Blekinge. I aktern står det Blekinge Ronneby, men den verkar höra hemma i Karlskrona och vara byggd 1868 och ska vara Sveriges äldsta persontransportfartyg. Jag är skeptisk tills jag hittar bättre info än så, Den saknas i både skeppsregistret och "Fakta om fartyg"http://www.faktaomfartyg.se/  som aldrig varit till besvikelse förut.
En så gammal båt ska det inte vara så erbarmligt bristfällig och svårfunnen info om på nätet. det är trots allt 2016:) 
 
Storskarven
 
 
 
FRIDENS
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | Kommentera |

Marodörer och draghundar

8/3 2016
Tog en liten tur söder ut på ön i helgen.
När jag körde i väg i gryningen var det dimmigt och regnigt, men jag tänkte att det knappast kan hålla på hela dagen.
 
Och mycket riktigt så slutade det regna efter ett tag.
Dimma behöver absolut inte vara begränsande när man ska fota. Det kan höja många motiv till något riktigt bra. Det upptäcker man i regel oftare efteråt i förhållande till bilder man tar i klarare ljus.
 
 
 
Svängde ner i Degerhamn till Bergsstigen för att kolla in den häftiga miljön kring det gamla Kalkbruket. Här brände man kalk och alunskiffer för att få släkt kalk. Man brände och brände och till slut var det inget brännsle kvar så man fick köra ved från fastlandet. Så kalt har nog aldrig Södra Öland varit.
 
 
Här gick den gamla transportvägen där material kördes in och ut i området.
Slagghög
 
Så här såg det ut på 1920talet. Röken var tydligen inte rolig så man byggde vallar för att röken inte skulle driva in över arbetarna på vissa ställen tex till höger i bild. Bilden på slagghögen och trädet ovan är tagen ganska exakt mitt i bilden bakom ugnarna.
Att få tillstånd till sånn här verksamhet skulle nog vara svårt i dag.
 
Så här ser skorstenarna ut i dag. de sticker upp i skogen nedanför en utsiktsplats.
 
 
Här är vallen till höger i den gamla bilden. Det är verkligen en annorlunda och besöksvärd miljö som "marodörerna" lämnat efter sig.
 
 
Videt i full "blom".
 
 
Den här bilden är så fruktansvärt tråkig. Men allt är inte vackert hela tiden. Här gick jag och letade efter en kungsfiskare som hängt här rätt länge, men just nu var den inte här, men typ 500 meter härifrån, fick jag veta på kvällen.
 
 
Här i den fina lilla byn Enetri har marodörerna slagit till fullt ut. det är rent fördjävligt att man kan bete sig så här.
Här är stora biologiska och estetiska värden förstörda.  De minst värdefulla träden, björkarna, har man sparat av någon anledning. det är vanligt att man gör så.
 
 
Troligen har man varit rädd för att de ska falla och ställa till skada, den risken är egentligen liten om man ser till statistiken för skador orsakade av träd. Däremot har man med detta ökat risken för skador mångfaldigt då röta och försvagade fästpunkter för kommande grenar kommer öka.
Man har tagit allt utan urskiljning. En del av de här har troligen varit angripna av almsjuka och ev askskottsjuka. Men så här hanterar man inte de sjukdomarna. Många träd verkar ha varit fullt friska.
 
Får jag gissa lite så har man anlitat en aktör som kör gratis mot att han får ta hand om riset som flisas.
Någon proffesionell trädvård handlar det inte om. Fläkskador över allt.
 

Detta är mitt i Unescos världsarv. Södra Ölands odlingslandskap. De här träden kommer aldrig få ett naturligt utseende igen även om de tar sig och får nya grenar.
 
 Något lite roligare var ju den här pilgrimsfalken nere på udden.
 
Något ännu roligare är att nu har Iditarod race startat. Världens största och tuffaste draghundslopp.
Nästan 100 mil genom Alaskas vildmark. man håller på i ca 9 dygn. Bilden är från http://www.anchorage.net/winter/events/iditarod-sled-dog-race/
 
Jag har snöat in lite på det här med draghundstävlingar och försöker hänga med lite i den världen.
En av mina favoriter som är med här för första gången är Lars Monsen den gamla vildmarksräven.
för ca 4 år sedan bestämde han sig för att inom 6 år bli så bra på hundkörning att han ska vinna Iditarod.
han har nu byggt upp ett riktigt bra spann, men drabbades av allvarlig Borelia och har varit sjuk rätt länge. I norska TVn har det gått en serie som heter Monsen och hundarne som följt hans väg mot världseliten. Jag såg dem på NRKplay (vet inte om de går att se nu). Som sagt nu är han på gång och har varit på plats i Alaska en månad och tränat med sina hundar. https://www.facebook.com/komplettfritid/?fref=ts
I skrivandes stund ligger han på 42a plats och har alla sina 16 hundar kvar i spannet.
 
En annan favorit också det en Norsk är Sigrid Ekran som är en seriös och målmedveten tjej. Också hon har varit på plats med sina hundar och tränat länge https://www.facebook.com/Sigrid-Ekran-56159928271/?fref=ts
Här är hon på besök hos Skavlan och berättar hur man sköter toalettbestyren på en släde. https://www.youtube.com/watch?v=KyhZGeFxxbI
Sigrid ligger nu på 28e plats, men har plockat bort 3 av sina 16 hundar redan, Men jag kan för lite för att kunna säga om det är taktik eller om det ginte gått riktigt som planerat. I de Norska stora loppen brukar de ha runt 7 hundar kvar när de går i mål.
Jag kan ju nämna att hundarna kontrolleras av veterinär vid varje stopp och är det minsta lilla problem plockas de ur tävlingen. Så det är verkligen en taktiksport det här med.
 
Och så är det ju en svensk med också, Mats Pettersson från Kiruna nu på 39e plats med 16 hundar.
 
Bästa stället att hålla sig uppdaterad i loppet är här http://iditarod.com/race/2016/standings/
 
 
 
Ha det
 
FRID
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | | En kommentar |
Upp