Södra Lundtornet och Udden

Måndag 27/2 2012



Nu är det inte mycket kvar av mina skidspår.
Kännslan av vår är påtaglig.



Några rapporter om lärkor och vipor nere på Södra udden gjorde att vi tog en tur neråt på lördagen.




Här var så gott som all snö borta nu, men vatten fanns det gott om både på land och till sjöss.





Vad gäller vårfåglar var det väldigt lugnt och man började sakta inse att det faktiskt bara är februari. Trots en kall snålblåst så var det härligt med gassande sol i lä. Kniporna spelade mellan isflak och knölsvanar.





Sambofrun i fototagen




Fisksumpar i väntan på blötläggning.

Två sånglärkor kom insträckande över havet från söder, men det var också allt.




I fyrvaktarträdgården hade snödropparna börjat titta upp.

Efter ett tag så begav vi oss upp till Södra Lunden och till det nya fågeltornet vid Lundsjön.
Jag har inte sett det sedan det har blivit klart. Och det var en glädjande överraskning.
Det gamla tornet var trång och gingligt så när någon var på väg i trappen skakade hela tornet.
Trappan var brant och många drog sig för att gå upp.





Det här magnifika bygget var genomtänkt, påkostat och lättillgängligt.

TACK LÄNSTYRELSEN!





Här är gott om plats nu.




Jag tror det här tornet är något högre än det gamla. Utsikten är fenomenal. Åt andra hållet blickar man ner i Lundsjön.





Trapporna är byggda i en modul för sig själva. Det är för att unvka alla skakningar när det springs i trapporna.





Dämpande kolvar ser till att rörelserna inte fortplantas ut i tornet.






Om det är snyggt kan man ju alltid diskutera men det är väldigt ändamålsenligt.
Jag är övertygad om att det kommer bli åtskilliga fina stunder här.
Med eftermiddags och kvällsol så har man medljus ut över Schäferiängarna och där händer nästan alltid något roligt i fågel och djurväg.




Efter invigning av fikabordet i tornet så drog vi vidare och äntligen dök nästa vårfågel upp.
Några starar satt med ett gäng björktrastar i närheten av Kungsgården.





Nej den här bilden är inte från Ölands djurpark men staketet var där det var. Dovhjortarna visar upp sig rätt fint ibland.





När vi kör över Alvaret mot Resmo skrämmer vi upp en havsörn vid en påkörd hare. Örnen lättar och flyger söder ut.




Väl hemma igen så finns det lite ljus kvar för en tur till det nya kalhygget. Hunden hittar snart en bra utsiktsplats och vädrar säkert rådjur i sydvästvinden som nu börjar vrida mot nord.





Vi hittar den här askstubben intill en mur. Den yttre mörka bandet precis innanför barken visar att askskottsjukan angripit hela trädet. Den mörka ringen runt det ljusa partiet är en äldre skada som trädet klarat av att läka över. Om jag får gissa har man bränt av muren någon gång för 20 år sedan, och trädet har fått sig en tillfällig knäck.

Eller ?

Det skulle kunna bli fina plank av den stocken, men det blir nog massaved istället.


Det var lördagen det.




FRID











Foto och illustration | | Kommentera |

Ett hygge

Torsdag 23/2 2012

I dag börjar jag med en riktigt rolig bild.



Här var till för några dagar sedan en rätt stor askskog/dunge. Den ligger alldeles i närheten och jag går förbi den nästan dagligen under barmarksperioden och den har varit ett populärt tillhåll för rådjuren.
För något år sedan slog askskottssjukan till och dödade varenda ask. Träden var likåldriga, inte så stora och buskskiktet var hagtorn och slån med inslag av hassel och där var i stort sett oframkomligt för en ovig människa, så jag har bara tagit mig igenom den någon gång.
Nu är allt nedsopat, och jag har full förståelse för det.
Så nu har vi ett kalhygge nästgårds och det är också en naturtyp så god som någon i det här fallet.
Här är ju ändå varenda bit sedan länge varit påverkad av mäniskan.

Ett kalhygge har flera fördelar

Det gör att sikten blir bättre.
Första året blir det en ganska örtfattig och uppvärmd yta som drar till sig insekter och smådjur som i sin tur drar till sig fåglar och större djur.
Om något år blir det åter ett ogenomträngligt "hie" som kommer älskas av rådjur och älg.

Sedan beror det förståss på vad markägaren har för planer En granplantering skulle vara riktigt roligt, bete är ok, men blir det en till åker vete fan om jag skulle jubla.



Den här avhandlingen hittade jag på Länsmuseets hemsida. Ser det inte oerhört intressant ut.
"Har man inget att göra så skaffar man sig"
Nä jag skoja lite det är ju en himla tur att det kollas upp innan man bygger. Det här stolphålet var det ända man hittade i området och det beskrivs på två språk i avhandlingen.

I Söndags kväll, mellan bowling och middag på lokal, besökte vi Kalmar stadspark.



Det var en fin kväll om än lite kall. Men med en kamera i handen blir det sällan kallt.





Hamamelisen, trollhasseln blommade för fullt. Det kan man kalla tidigt vårtecken.



En bild till på samma tema.



Ett annat vårtecken är väll att uteätarna blir fler. Här är en gråtrut som är glad för det med en Chicken Mcnugget i näbben.



I dag torsdag var det kanon väder sol och 5 grader varmt. Sockerbruksdammarna börjar bli tillgängliga igen, utan pulsning i snön.



I går och i natt gick isen i södra delen av kalmar sund. Det är samma isvall som i förra inlägget.


Nu i kväll när jag kom hem insåg jag att problemet med att hitta någon blomma i trädgården i februari hade löst sig helt av sig självt.



Vintergäcken var plötsligt vältalig runt husets syd och västsida.



Och alldeles mot husväggen började snödropparna sticka upp.
Att hitta något blommande i mars ser jag inte som omöjligt så åter igen har vi haft något blommande varje månad. Men visst Tusenskönan i januari var ju inte direkt det roligaste.

I morgon kanske det smäller.




FRID på er kära läsare. För jag hoppas ju att det finns några.











Foto och illustration | | Kommentera |

Skruvis och råkor

Söndag 19/2 2012

I dag har alla bloggare skrivit om Ranelids deltagande och framgångar under gårdagskvällen så det struntar jag i.

Jag utgår naturligtvis från att vem som än vinner i slutänden, bojkottar finalen i Azerbaijan.
Detta med tanke på hur myndigheterna har handskats med folket där de nu ska bygga en ny fin arena för finalen i Maj.
Förresten verkar det som om de inte har börjat bygga än, bara tvingat i väg folket.

Efter som det ännu är vinter kan jag inte sluta med snöbilderna helt.




Måndagen bjöd på helt fantastisk rimfrost och stråk av kölddimma.
Naturligtvis var det ont om tid men var tvungen att stanna och ta den här bilden mot Algutsrums kyrka.





Därefter vände jag mig om och tog den här bilden, sedan in i bilen och vidare på nästa uppdrag.




Sedan, på natten, kom det mer snö, blöt snö, en decimeter ungefär, tung som fan å skotta.
Och skidspåren glabbade igen.




Isen i sundet rör sig lite hit och dit. Några skruvisvallar börjar visa sig.






I Mörbylånga drog ett gäng råkor runt på Sjöbacken. Dom är hur trevliga som helst.







Nu ere sent för en annan.







FRID










Foto och illustration | | Kommentera |
Upp