La Gomera

 
5/2 2016
Strax innan kylan försvann för ett par veckor sedan drog vi söder ut mot Kanarieöarna och den lilla ön La Gomera.
Det var rätt skönt att veta att man skulle missa blaskperioden.
 
 
Nu när ändå det fina snötäcket skulle försvinna.
 
Den här bilden tog jag för att veta vart jag hade ställt bilen nere på Malmö Airport.
Den dök upp i bland under resan när jag bläddrade i mina bilder. Mörkt, isdimma och snöblask i svinottan.
Då påminndes jag extra noga om hur jäkla bra jag hade det.
 
Andra etappen på resan blev flyget till Teneriffa syd och Los Cristianos.
Vi reste charter med Ving så från flyget gick det transferbuss till hamnen, eller så kunde man ju hoppa av var man ville och ta sig till hamnen själv. vi valde att åka till hamnen i lugn och ro, låsa in vår packning i skåp på vagnar på kajen  (1 euro/skåp) som sedan drogs ombord på färjan och på Gomera drogs den i land för utplockning av väskorna. låter krångligt men var smidigt, bara man har ett gäng mynt på sig.
När vi blev av med väskorna softade vi i hamnen och käkade på hamnhaket.
 
 
Redan här börjar studierna av djurlivet. Lite överaskande dök en roskarl upp i småbåtshamnen. Nog ingen raritet men jag var inte beredd.
 
När solen börjat sjunka kom båten. Det finns den här snabbfärjan som går på en timme eller så finns en mer långsamtgående. Den kan ju vara ett tipps om man åker i dagsljus. från den ser man ofta havsfåglar, delfiner och val. Framförallt grindval.
 
På Gomera har inte Ving någon personal, så när vi gick ur bussen sa de bara "ring om det är något", så körde de vidare.
Inga problem, vi behövde aldrig ringa.
 
Vi reste med en rullstol, så vi fick hjälp av en barsk hjälpsam man att gå ombord via bilrampen.
 
Under båtresan gick solen ner så när vi kom till La Gomera var det mörkt, men fullmånen lös liten och stark och speglade sig i Atlanten.
Sista etappen blev så transferbuss nr 2 för dagen. En tur upp och ned i bergen på slingriga vägar. Trycket i öronen skvallrade om hur hundratals höjdmeter avverkades upp och ner under en timme.
 
Nu var klockan runt 8-9 på kvällen och vi hade varit i gång sedan kl 5 så nu var vi rätt möra och stapplade genom det backiga hotellområdet i mörker till vår efterlängtade lägenhet/rum och somnade rätt fort.
 
Att få gå ut i gryningen till en körsång av koltrastar  och kanariegransångare och se efter var man hamnat var riktigt spännande. Soluppgången från altanen och Teneriffas och Spaniens högsta berg Teide i fjärran till vänster.
 
 
Hotellområdet med en spännande artrik trädgård framförallt vad gäller buskar, träd och palmer.
Hotellet heter Jardin Tecina och ligger vid Playa de Santiago på sydkusten.
 
Hotellet sett från Santiago. Inga badvänliga stränder här inte men två fina poolområden ett uppe på hotellet och ett nere vid sjön med saltvattenpool. som man når med en hiss genom berget.
 
Man beskriver Gomera som en fruktpress med extra djupa räfflor. det finns ingen väg som går runt vid kusten , utom alla vägar går upp i ravinerna till de lagerskogsklädda centrala höjderna för att sedan dyka ner i en annan ravin ner mot kusten igen. Ön är bara två mil bred, men det blir åtskilliga mil extra när ön ska korsas.
 
Underbart, nya platser nya kulturer och annorlunda tänk. På den här toaletten nere i Santiago har man sparat berget så man fick huka sig in under överhänget för att komma in. jag står utanför och plåtar så den var extremt liten, men vafan, nöden har ju ingen lag.
 
Nya livsformer mot vad man är van vid är så otroligt spännande att uppleva.
En gecko på hotellområdet.
 
 
Tyvärr hittade vi inte någon bra flora att ta med, så mycket av växtligheten, både den vilda och den odlade förblev obestämd, men väl studerat. En flora är ett måste till nästa gång.
Det här är nog ändå en kungsprotea. Sydafrikas nationalblomma.
 
Några arter av agave fanns det också, odlade och vilda. Riktigt mäktiga blomstänglar som verkar vara årsskott.
 
De här var en favorit. Den endemiska Gomeraödlan som blir upp till 30 cm. På de stora öarna finns en närstående art (ras?) som heter Kanarieödla
 
Unga ödlor och honorna (?) har ljusa band längs sidorna.
 
Och hannarna är svarta med blå fläckar och lite biffigare.. De sågs lite här och var.
 
En hiss ner till stan och stranden är ju kanon men det var en hel del trappor för att komma till hissen både uppe och nere.
Den där tummen vetefan vem som satte där.
 
Agave sp
 
 
 
Stenbalanser
 
 
 
Ruffiga miljöer är väldigt tilltalande
 
I Santiago på torget med det klassika "byträdet" Här vilade ett fantastiskt lugn.
Små restauranger och bara en souvenirbutik som hade mest hippiegrejer.
 
Gomera är tydligen känt för sina övervintrande och även nyare hippies, framför allt från Tyskland.
De bor längs stränderna i grottor eller överhäng. De dansar nakna på stranden för att hylla månen och solen. Det är byn Valle gran ray lite längre västerut och stranden playa de ingles som hyser det största hippiebeståndet. jag tycker det var ett trevligt inslag. betydligt trevligare än horder av semesterfirare, typ sånna som vi;)
 
Han till högar pratade jag med lite, han var faktiskt från kanarieöarna men var lite svår att förstå han måste ha ätit något som var olämpligt för talförmågan. Timmen innan hade han utan problem stått på torget och sjungit en hymn till solen.
 
Det var även en del hippiefamiljer. Konsten att dricka vatten ur en fontän.
 
Efter en dag med lugn och ro och utforskande av närmiljön så hyrde vi bil för tre dagar och gav oss ut på upptäcksfärd över ön. framför allt var det Nationalparken och biosfärområdet Garajonay på de centrala delarna av ön som hägrade.
Här växer ogenomträngliga lagerskogar och skogar med trädljung.
 
Vägarna är mycket fina och vägräcken överallt där de behövs. Men ack så slingrigt och backigt. I stort sett bara serpentinvägar uppför eller nerför.
 
 På de flesta sträckor råder endast 40 km/tim och det gick faktiskt inte att köra så mycket snabbare om man ville köra lite säkert.
 
Trots den låga farten han man som chaufför inte se så mycket på alla fina utsikter så det blev rätt många stopp på de små fickor som dök upp vid sidan av vägen ibland.
 
 
Lager och Ljungskogen på högplatån
 
Vanlig bystruktur med odlingsterasser. man lever på odling och get/fårskötsel.
 
 
Kanarisk ras av bofink, betydligt blåare än våran bofink. det finns också en helt blå bofink men den ses nästan endast på Teneriffa.
 
Det finns ett antal sånna här Roques alla med sina egna namn. de bryter av det redan så dramatiska landskapet ytterligare.
 
Det finns väldigt många olika arter av de här taklökssläktingarna, framförallt på de lite lägre torrare bergsidorna.
 
Vi slingrade oss ut till det fina Mirador de Agulo. En restaurant mitt ute i ingenstans på en klippavsats.
Vägen ut var otroligt smal och ett möte där var det sista men vill få. Som tur var var det nästan folktomt här.
 
Går man igenom serveringen kommer man ut i den här höghöjdburen. Man ser byn Agulo långt där nere.
 
Här dök de första kanariepiplärkorna upp. Finns endast här ute på öarna.
 
I Ljungträdsskogen. risigt, vasst och ogenomträngligt som i Mittlandsskogen.
 
 
Nere i Valle Gran ray var det lite mer rörelse man knappast trångt. fin strand centralt men röd flagg för dagen pga dyningar och ström.
 
 
Även här ett fint byträd med några fina hippies under.
 
 
Och en fin liten byracka som tog sin siesta.
 
 
lava och basalt i grunden, mycket grottor och en o annan smileygrotta
 
 
 
 
 
 
 
 
En getherde med sin för trakten speciella herdestav som används för att hoppa mellan stenar och klippor.
Här finns också ett speciellt visselspråk som är väldigt nyanserat. Innan vägarna byggdes pratade man med varandra över ravinerna med visslingar.
Nog visslades det en hel del men någon riktig konversation hörde vi aldrig.
 
 
 
 
Att trassla sig hit med husbil lär ju vara ett projekt i sig.
 
 
Uppe i de fina lagerskogarna finns ett par duvarter som i stort sett bara finns här och på någon ö till.
Det är Kanarieduva och den mycket hotade lagerduvan som endast finn i den här skogen.
med lite flyt lyckades jag se båda arterna om än ganska dålig obs på kanarieduvan.
lagerduvan är större än en ringduva. Tyvärr blev det inga bilder på dem.
 
 
Koboltmes. blåmesart också endemisk för kanarieöarna.
 
 
 
 
 
Under ett par av dagarna strök dimman fram genom skogarna och över bergen. De moss och lavbelupna träden fick en helt annan karaktär med lite fukt i luften.
 
 
 
En grilltron i Laguna Grande
 
 
 
 
 
Laguna Grande
 
 
 
Mitt uppe i skogarna ligger en plan yta som sedan länge använts och används än i dag av lokalbefolkning för picnic, grillfester, och sällskapsaktiviteter. Laguna Grande Efter som här finns lite yta är det också ett välbesökt turistställe med busslaster av turister på dagturer från Teneriffa. Här finns en bar som alla turister snabbt kilade till för att få sig en jäger eller öl. naturrummet som låg intill bevärdigades knappt med en blick.
Här fanns dock fina och lättillgängliga stigar in i skogen och egentligen de enda iordninggjorda rastplatserna i hela nationalparken av det vi såg.
 
Gamla lagerpressar sågs lite här och var. Här pressade man fram lagerbladsolja. Antiseptisk och lugnande.
 
 
 
Kanariefågel. hade ingen större lycka med fågelfotandet. De flesta var rätt skygga och rörliga.
 
La Gomera är också känt för sitt väl utvecklade system av vandringsleder. Många åker hit för att vandra och det måste vara himla fint.
Jag är för min del inte riktigt lockad att hamna på en sånn där smal stig med brådjup på ena sidan och en bergvägg på andra sidan.
"fan nu har man gått så långt så det är lika bra att chansa att ta sig förbi det här jobbiga partiet. det blir nog bättre runt hörnet". Nä det vill jag inte va med om. Men absolut att komma hit igen och se ut några fina "säkra" leder och knalla på. Någon beskrev känslan att stå på en höjd över lagerskogen en månskenskväll och se månljuset spela sig i trädtopparna och bakom det ett månbelyst Atlanten
 
Kanarisk Kungsfågel
 
Efter tre dagars bilande var det dags för lite bad och sol semester och ytterligare lite promenader i närområdet.
Tex en tur genom hotellets egna köksträdgård där man bla odlade sina bananer som man frikostigt bjöd på vid frukosten. Många närodlade bananer blev det.
 
På golfbanan fanns det gott om härfåglar som spelade för fullt, po po po. Men nä inte heller dom var några linslusar.
 
 
 
 Avslutar detta rekordlånga inlägg med en konstig bild. Egentligen helt misslyckad men ändå rätt kul tycker jag.
" På pirnocken på Playa del Santiago".
 
Efter en fantastiskt lyckad vecka var det så dags ett se verkligheten i vitögat och åka hem.
Transfer till Vings hotell på Teneriffa. Båten från Gomera gick kl 7. Så vi han med några timmar på en betydligt mer befolkad strand på Playa de Fanabé innan planet gick vid kl 16. Det var fantastisk inspirerande att leta fram bilden på bilen, sedan leta fram bilen vid kl22 och börja sista ettapen på rätt hala vägar hem till Öland.
kl 02 var vi hemma Glada och trötta.
 
 
 Artlista

Klippduva/tamduva Columba livia  vanlig runt städer och byar.

Klippduva  endem Columba livia (canariensis) sporadisk på klippor runt samhällena, enhetliga.

Kanarieduva endem  Columba Bollii  1 ex överflygande Garajonay

Lagerduva endem La Gomera Columba junoniae  2-3 ex från Mirador del el Rejo.

Turkduva streptopelia decaocto Vanlig i byar och städer.

Sothöna Fulica atra 1 ex i bevattningsdamm nv ön.

Gråhäger Ardea cinerea Flera överflygande flockar 5-10 ex/flock hamnen, Los Cristinianos, Teneriffa.

Roskarl Arenaria interpres  1 ex hamnen, Los Cristinianos, Teneriffa.

Gråtrut larus argentatus ssp vanlig längs hela kusten.

Medelhavstrut Larus michellis (atlantis?) tillfälligt längs kusten.

Ormvråk endem ras Buteo buteo insolarum Totalt ca 15 ex längs klippbranter och odlingar.

Härfågel Upupa epops 4-5 ex. bla spelande, Golfbanan Hotell Tecina.

Tornfalk Falco tinnunculus Vanlig längs vägarna, relativt kustnära.

Pilgrimsfalk Falco peregrinus 1 ex över Hotell Tecina

Korp endem ras Corvus corax canariensis Sporadisk upp i bergen tex Mirador Roque de Agando.

Spansk sparv Passer hispaniolensis  vanlig på tex Hotell Tecina.

Kanariepiplärka endem Anthus berthelotii berthelotii,  relativt vanlig på öppna torra platser tex ute vid Mirador de Abrante/Agulo.

Forsärla Endem Motacilla cinerea canariensis 1 exhamnen, Los Cristinianos, Teneriffa. (ras ej säker).

Bofink endem ras Fringilla coelebs canariensis. Framför allt sedd i Laguna Grande, runt naturumet och rastplatserna. orädd.

Kanariesiska endem Serinus canaria Ganska vanlig öppen buskmark bergssidor.

Koboltmes endem  Cyanistes caeruleus teneriffae  mindre vanlig öppen buskmark, bergssidor. tex Mirador el Bailadero.

Kanariegransångare endem Phylloscopus canariensis Mycket vanlig hörs över allt.

Svarhätta Sylvia atricapilla Rel. vanlig i trädgårdar och odlingar .

Kanariekungsfågel endem Regulus teneriffae. Relativt vanlig i Garajonay tex Laguna Grande,

Koltrast Turdus merula, mycket vanlig. Spelar för fullt denna tid.

 
 
 FRID
 
 
Foto och illustration | |
Upp