Sommarresan
28/7 2018
Det här inlägget har det verkligen gått troll i. Först krånglar bilderna några dagar och när det äntligen är på plats och jag börjar skriva och nästan är klar så försvinner plötsligt all text jag skrivit och jag får börja om från början.
Skulle vara kul om jag lyckades få ut det här innan hösten, helst.
Hur som helst
Dagarna innan midsommar var bilen packad till bristningsgränsen (som vanligt) med allt som kan tänkas behövas, och i år fick till och med hunden följa med.
Nu skulle vi upp till Roslagen till mina föräldrar och katterna, mina systrar och svågrarna.
Det var härligt att lämna vardagen och köra genom den ljusa natten norr ut.
Där Baldersbrån blommar på trädorna.
Här fick jag äntligen se ett stationärt vildsvin, i några minuter.
När man nu släpat med sig Allyn så var det lika bra att sätta ihop den, nu när läge gavs. Hunden vill ju gärna visa att han finns.
Sedan var det bara att släpa vidare.
Vi en härlig dag på sjön. På den här sjön har jag hängt sedan de små barnsbenen med roddbåt, kajak, windsurfingbräda och canadensare så nu var det kul att få blöta Allyn här också.
Torkan gör att en del djur måste öka sin tillit till människan. Den här ringduvan struntade i katter hundar och folk, till och med folk med kameror.
Det är nästan tradition att åka upp till norra Väddö och Skatudden och blicka ut över Ålandshav.
Vi kör dottern Nora till Nynäshamn och Gotlandsfärjan för vidare färd till Almedalen där hon ska jobba en vecka och lobba för funktionhinder politiken.
Efter några dagar sökte Anita och jag oss vidare till ännu högre kuster vid Höga kusten.
Här stannar vi nu en vecka för att verkligen skärskåda området.
Det var verkligen över förväntan. Fina utsikter överallt och spännande miljöer.
Man kan börja med att gå upp för Skuleberget. Det gäller att få igång benen nu.
Från toppen på Skuleberget
Toppstugan Det går en linbana upp också. Många väljer att gå upp och åka ner eller tvärt om.
Här finns den klassiska toppvåfflan för den hugade,
Längs den brantaste stigen finns en häftig grotta jag gärna vill besöka, så jag tänker att jag "springer ner" och kollar på den medan Anita väntar kvar på toppen.
Bara och bara, det visar sig att den ligger rätt långt ner på berget men har jag nu börjat klättra i trappor och stegar kan man ju inte vända
Till slut började stegarna peka uppåt igen och till slut var grottan där. Ingången vaktas av en lönn.
Sedan var det dags att klattra ner och upp och tillbaks till toppen. Den där turen kändes i benen flera dagar efter.
Berget sett från sjön. Grottan syns som en svart prick precis över trädtopparna, lite till höger om mitten i bilden
Det var skönt att ta en dag på sjön dagen efter, och en tur ut till Ulvön.
På vägen ut passerar man lite häftiga sjöbodar. Ju gistnare desto finare.
Som sagt
Jag har aldrig tänkt på det men Sverige har faktisk en "Sveriges högsta ö" och det är den här, Mjältön 236 möh
Ulvöns hamn
Det finns olika sätt att njuta av sjön.
Det här är surströmmingens högborg, eller har varit i alla fall.
Nu för tiden är det inge många som fiskar härifrån.
Det gamla fina kapellet från 1600talet
Med sina kända välbevarade väggmålningar
På museet finns som vanligt massa gamla intressanta grejer.
Här ett fint gammalt bladorv.
Och en riktigt lååång sparkstötting med snickarglädje. Bilden är inte felvänd, sparken hänger i taket.
Det gäller ju att visa var man kommer ifrån.
Här står självaste Ulven him self.
Efter någon dag ger vi oss ut i Skuleskogens nationalpark för ett par dagars vandring. Fina miljöer med höga naturvärden.
Här tex en skogsnyckel
Den alltid lika trevliga skogsnäppan höll till vid myrarna i skogen.
En höggravid skogsödla.
Vandrings leden är inte alltid helt lättfamkomliga
Här är porten till Slåttedalsskrevan. Det finns någon slags myt om att det var här man spelade in scenerna när Ronja rövardotter och birk hoppade över Helvetesgapet. Men det verkar vara just en myt.
Riktigt mäktig vandringslaed
Man känner sig lätt som en liten Hobbit på väg till någon annan märklig plats.
Ute ur helvetesgapet.
Livsglada tallrötter
Vi vandrar i kvällningen åter ner mot kusten över hällmarkerna. Ett stilla regn börjar, dofterna förstärks, luften klarna och alla människor är huxflux borta och allt är så lugnt. Den sista biten blev en magisk oförglömmlig vandring.
Nere i skogen vandrar vi bland järnåldersfolkets gravdösen.
Så hamnar vi här nere vid den iordningställda tältplatsen. Fortfarande rinnande vatten i en bäck på stranden.
Klart vi slog upp vårt tält här.
Dagen efter vandrar vi längs kusten tillbaks not bilen, här och var ligger de här öde stränderna. Jag tog årets första dopp. Väldigt svalkande 14-15 grader.
En fin tur. Alla bäckar torkade ut och vi mötte flera stressade vandrare med tomma vattenflaskor i händerna.
Vi kände att det var lagom och att vi fått uppleva nationalparken ordentligt. Skönt att sträcka ut sig på en knottfri säng i en stuga.
Friuftsliv med camping i 25 graders värme har sina för och nackdelar
Nattviol
Är man i närheten av Ö-vik så måste man bara kolla in Sveriges största Naturkompaniet butik med outlett.
De ligger i Fjällrävens gamla industrilokaler.
Här rullar både timmarna och pengarna.
Vi bytte område till lite söder ut i Höga kusten området. Jag bokade en stuga och vi fick ett båthus. Jag är verkligen ingen som klagar i de lägena. Lite snett och vint men otroligt charmigt.
Fiskade från balkongen och somnade till kluckandet.
Vad mer kan man önska.
Hit kommer jag nog återvända och hoppas på samma fantastiska väder som nu. Rotsidans naturreservat, Fantastiskt fin område med jämna slipade granithällar och mycket plats för alla mäniskor.
Men en förestående VM match och en tidsplan att följa gjorde att vi inte fick så lång tid man hade önskat här.
Vi drar åter söder ut mot Roaslagen där vi hämtar upp hunden och far sedan vidare till Nynäs där vi hämtar Nora och svägerska som ställt upp som ideell assistent, efter som Nora fortfarande förnekas assistans.
Veckan i Almedalaen har varit lyckad och givande med mycket medial uppmärksamhet om funktionhinderrörelsens frågor.
Nu är det Noras tur och lust att få uppleva vildmark och lugn o ro, och inte oss emot så vi drar vidare till Tivedens Nationalpark och hyr en stuga. Redan första kvällen är fiskekorten inhandlade och vi doppar dragen i sjön. Fantastiskt fint men kanske lite för varmt för huggvilliga fiskar. Men bara det vakar och lommen låter så är allt helt ok.
Nu får även hunden svalka sig i skogssjöarna.
Den gamla smedjan i Tivedstorp
Den speciella vägen ner till Vita Sand.
Turen fortsätter sedan söder ut och hem mot Öland. Vi stannar till i Jönköping och får boende mitt i stan. Inget Iffe är överlycklig med. Han är inte van vid så mycket hårdgjorda ytor.
I min strävan att bestiga samtliga Svenska landskaps högsta punkter så var det nu äntligen dags för Småland och Tomtabacken.
Så här mycket av Småland har jag aldrig sett samtidigt förut. fantastiskt fint.
När vi nu ändå höll på med Nationalparker så svängde vi förbi den för året nya Åsnens nationalpark.
Alldeles ny och inte helt klar.
Rastplatsen nere vid sjön var stor och fin och ny.
Fint som tusan och väl tillgängliggjort.
Här får det bli lite paddling nånn gång.
Om de här vindskydden gör så stor nytta när de verkligen behövs vet jag inte, men någon arkitekt har fått utlopp för sin kreativitet och säker bra betalt.
Så var vi till slut tillbaks på Öland igen. Sista dagen innan jobbet skulle börja igen åkte jag åter ner till Södra Udden för att försöka få se den gäckande Nilgåsen och den här gången lyckades jag ta mig tusan att se den på en sten, om än i värmedaller och på långt avstånd men ändå:)
Ha det bra i värmen
FRID