sälen och smörbultarna
3/9 2016
Om man har tillräckligt bra tålamod så dyker de där perfekt kvällarna upp rätt som det är.
Då det är guldläge för en liten lusttur på Sundet.
Det är inte ofta det händer, men det gäller att vara beredd. hem från jobbet och ut direkt. man har inte så lång tid på sig så här års innan solen går ner.
Jag har blaskat runt med mitt pimpelspö och en välfylld maskburk i hemmavattnen i jakten på lite abborre under sensommaren, men någon har försiktigt pillat åt sig masken och jag har suttit där och kliat mig på flinten och undrar vad det kan vara.
Så en dag bytte jag teknik och så överlistade jag masktjuven och började få upp svartmunnade smörbultar nästan på löpande band. Kul att det händer nått på min fiskefront.
Men egentligen är den här gynnaren inte så kul. Det är en art som kommit med ballastvatten från kaspiska havet och har nu spridit sig explosionsartat i Östersjön. Den går in i de flesta nischer och äter det mesta, bland annat rom av plattfiskar. Så det är inte helt lyckat.
I Polen säger de att det är en delikatess medans flera jag läst om i Sverige inte gillar den så värst. Det handlar nog om tillagningstekniken.
Placeringen av den svarta fläcken på ryggfenen lär ska vara en bra karaktär. För någon svart mun har den inte.
Fina kvällar som sagt och kvällsdoppen fortsätter.
Plötsligt dyker min vän knubbsälen upp vid båten igen. han hänger med ett tag och följer mig nyfiket.
Jag hoppas han är fullproppad med svartmunnad smörbult. det var kul att få fyren i bakgrunden.
Hen visar sin mustach och åmar sig lite, nu med Stora Rör i bakgrunden.
Och plötsligt gör den ett stort plask och försvinner för resten av kvällen. Så har den gjort förut.
Solnedgångarna är förstås magiska på något sätt och de vill man ju helst sitta och insupa ute på sjön. Sen får man ta sig in i skummet och trevandes dra upp båten på land.
Var en tur till Himmelsberga friluftsmuseum. Fina miljöer ......
........ och en ansenlig samling gamla Öländska gårdar och hus.
Och störst fokus verkar man (på gott och ont) lägga på sin konsthall. Där pågick under hösten 3-4 utställningar, bland annat en träskulptör med fina alster. Bland annat en träiffe.
Några fortsätter med kvällsdoppen fast temperaturen sjunker under 20 graders strecket ;)
Gräsänderna var de som kom närmast under morgonens sträckspaning i Stora Rör. Rätt så lugnt och tråkigt ljus, men ändå så givande för själen.
Vi åkte upp till Rockneby för att fika hos Karin på Fik o Butik. Det är det värt, för hon har godaste fikat, och så passade vi på att ta en tur till Snärjebäcken.
Dit måste man ju också försöka ta sig för en fisketur under hösten.
Skogssjöar har sin speciella dragningskraft för oss födda på fastlandet.
FRID