Rogenlabyrinten
20/7 2016
År 2012 när jag inledde mitt livsprojekt 25summitSweden, att bestiga/kliva upp på alla Sveriges landskaps högsta punkter, stod jag då på Dalarnas högst fjäll Storvätteshogna det var en ny häftig känsla, ett nytt projekt var i gång och det kändes bra efter den ca 1 mil långa snabbmarschen upp.
Jag satte mig i den hårda blåsten och pustade ut och drack vatten och njöt av utsikten,
Jag tog kikaren och spanade norrut och upptäckte stora fina sjösystem. Jag hade aldrig sett något liknande i verkligheten och min nyfikenhet väktes. jag tog upp kartan och såg att det fanns fler system i området som jag inte såg från min plats.
Där föddes ett nytt projekt.
Dit skulle jag och paddla någon gång i mitt liv
Där över min känga syns sjön Hävlingen Den ligger i södra delen av ett stort område som har varunamnet Gränslandet. Där ingår Rogens naturreservat, Femundens nationalpark i Norge och vid Hävlingen Töfsingdalens nationalpark.
Åren går och Rogenområdet fanns i mina tankar nästan dagligen.
Jag behövde en kanot, Gärna den hopfällbara Allytypen, tid och en del erfarenhet av canadensarpaddling på långtur, som jag inte har någon tidigare erfarenhet av.
Jag drömde också om att göra den här turen helt för mig själv.
Så under senvåren 2016 fick jag plötsligt möjlighet att köpa en Ally lite billigare. Alla stjärnor stod hyfsat rätt och jag slog till efter någon minuts tänketid.
Och några veckor senare inser jag plötsligt att jag har tre veckors semester i juli, men ingen annan i familjen.
Jag har nu alltså tid en Ally men saknar erfarenhet. Jag tänker att jag hittar på någon lagom säker och tillrättalagd kanottur i år och fixar den där erfarenheten och gör Rogen om ett eller två år.
men så efter någon vecka till tänkte jag "ä va fan, hur svårt kan det va?" Jag kan väl lika väl skaffa mig erfarenheten där på plats på en gång. jag får ta det lite lugnt och tänka efter lite först.
I och med att jag skulle vara själv och att det är svinkallt i vattnet. En flytväst funkar bara några minuter om man kapsejsar långt från land. Man kyls ned snabbt. Förra året drunknade tre personer där av den anledningen.
2-3 veckor innan avfärd bestämde jag mig alltså. jag köpte 2 paddlar på biltema för 150 kr styck, de såg lika dana ut som paddlar för 1000 kr så jag tänkte de kan funka.
Genom åren har jag ju kollat kartor och youtubeklipp, men nu kunde jag äntligen ge mig in i detaljstudier.
Här en karta över Labyrinten med lämpliga ställen att bära kanoten mellan sjöarna markerade. fast den fotade jag i och för sig av på Käringsjön timmen innan jag gav mig ut i området.
Jag övade på upp och nedmontering av kanoten några gånger, förstärkte kölen med en slitremsa.
var ute på sjön tregånger och mixtra lite med ballast.
jag har en 16,5 fots Ally som egentligen kräver väldigt mycket last, typ 150 kg mer än jag kunde/ville fylla den med, men å andra sidan tänkte jag hålla mig i små vatten utan för mycket vind och vågor
Jag började från grunden;)
Och så en dag var det äntligen dags att fara. hunden fick tyvärr stanna hemma
Efter några dygn på resa och lite umgänge med föräldrarna i Norrtälje och en natt i skogen alldeles i utkanten reservatet, så körde jag den bitvis ganska ruffiga vägen sista milen fram till Käringsjön.
Det är den enda vägen som bär ut i området och ända fram till Labyrinten.
Vilken känsla att äntligen vara här.
Efter som jag inte tänker ge mig ut på själva själva storsjön Rogen, så tar jag första dagen till att vandra dit, En fin tur genom mycket speciell natur och helt oväntat dimper jag ner på en fantastiskt fin sandstrand vid Rogen. Annars är området känt för sina stora blockstenar som annars ligger överallt.
Rogen
Rogen mot norr
Det här lovade gott.
Första fisken landades här, men den fick gå tillbaks.
Vid Käringsjön finns ett litet källflöde ....
...och där står den här skylten. Och så säger man att det faktiskt är.
Jag vandrar ut i vildmarken och allt blir knäpptyst, från nu ser jag nästan inte en människa på 10 dagar.
Allyn monteras
jag slår mitt första läger och njuter så otroligt mycket.
Sen börjar jag sakta och säkert ta mig runt i området. jag packar ner klockan längst ner i ryggan, tiden får komma och gå som den vill.
Här ska sannerligen inte stressas
Här ska sannerligen inga långa distanser göras på kortast möjliga tid.
Här ska inga prestationer presteras.
Här ska levas i nuet.
I en av sjöarna knep jag den här.
Det var ett välkommet avbrott mot den hemska frystorkade maten.
Allt består av torr gles tallskog, en gång i tiden avverkad men träd som såg dåliga ut fick stå kvar eller om de redan fällts fick de ligga. Senast det högg i större skala var på 1950talet.
På stora områden har bränder dragit fram, också för läng sedan.
naturen präglades av en stor ödslighet. Bara någon gång i bland ropade någon lom eller någon vadare, sedan kund det vara knäpp tyst i flera timmar tills någon fågel hörde av sig igen.
Vill nog kalla det här Ödemark i stället för vildmark.
men det var verkligen fantastiskt att glida fram längs stränderna.
Så var det dags att bära i bland.
Frukost
Varglaven var en karaktärsart. Giftig som tusan och därför använd att förgifta vargar med förr (och kanske nu).
Det var en finfärklick med de där lavarna.
har sett dem på Öland också någon gång, men då växer de på gamla väderkvarnar.
Det fans mycket döda gamla tallar.
Vackra
jag kallade dem för silverryggarna med någon märklig tanke på bergsgorillorna.
Många träd hade fallit ut i sjöarna så man fick kolla så man inte körde in någon grenstump i kanotduken.
I bland dök det även upp stenblocksområden långt från land. Av färgskrapen att döma var det fler än en kanot eller båt som kört på dem.
En sten av 50 000 var sandsten som låg där svarta och märkliga. just den här var extra märklig då den verkligen såg ut att vara gjuten.
Lockande åar upptäcktes.
Från Uthusjöns sydvästra del tog jag en ny vandring fram till Rogen. här låg ett vindskydd på en fin sandstrand, längst in i Rödviken
I brist på någon lämplig pinal att sätt upp som storleksjämförelse så fick jag ta mig själv vid den här gigantiska myrstacken.
Bergfink
Rödstjärt
Jag har alltid gillat storlomar, men efter den här turen har den känslan förstärkts. Deras ödsliga rop passade verkligen in här.
Här är starten och målet för de flesta som ska ut i området eller ut mot Rogen och vidare in i Norge och Femundsmarka. Det går att ta sig in från sjön Femunden i Norge, men det är nog rätt knöligt för många Norrmän åker hit till Käringsjön för att sedan ta sig in i Norge.
Dagarna knallar på i makligt tempo. det har varit en fantastisk tur och det gick ju alldeles utmärkt att skaffa sig erfarenheter på plats så att säga. Inga större missöden än någon doppad gympasko vid någon landstigning, men det ingick i planerna;)
Efter 10-11 dagar och med några regniga och blåsiga dygn att vänta kändes det lagom att avsluta nu
Mätt på friluftsliv för någon vecka fram packar jag ihop och rullar söder ut igen
Bland annat en sak har jag erfarit och det är att med en kanot är du otroligt fri och du förflyttar dig så behagligt över långa sträckor utan ansträngning MEN, det är också mer att hålla reda på mer packning mer fix och don och en massa i och urpackande som tar en faslig massa tid. men när du åter sitter där och glider fram är det värt det.
Det har varit riktigt najs att vara själv den här turen men nästa gång gör jag det nog gärna med sällskap.
På vägen mot Tännäs dök de första renarna upp
Så här såg min tur ut i stora drag. Käringsjön uppe till höger. Som synes finns det mer att upptäcka.
Kom ut ur området på kvällen och hade ingen lust att packa ut tält och sovsäck ur bilen igen så det fick bli en hotellnatt och en pizza i Funäsdalen.
Även det var en fantastisk upplevelse.
FRID
Än är det mycket kvar av sommaren.