Snö och lite Peredvizjniki
Så blev det vinter till slut.
Det började redan i lördags och i dag måndag har vi minst en decimeter till. Det är verkligen med blandade känslor man ser det komma.
En hel del knöl och stök blir det, men får det nu bara ligga kvar (när allt väl är röjt av det som ska röjas) så är det ju också himla trevligt.
Det absolut roligaste med snö är ju att man plötsligt får kontakt med traktens djur.
Lite grann är det som att helt plötsligt har alla djur godkänt ens vänförfrågan på Facebook och man behöver bara gå ut i skogen för att se deras uppdateringar och vad de hittat på sedan sist.
Lite ringrostighet i spårning förvinner efter att ha följt hungrigaharens spår en bit.
Spår i spår.
Det ljusar ju upp rätt bra med snö på en plöjd åker.
På söndagen mötte jag en stor flock med gulsparvar och grönfinkar som hade samlat ihop sig inför stundande snöoväder. Det var säker 1000 individer i flocken och hur jag än höll på fick jag ingen bra bild på det lilla fenomenet. Linsen blev ganska snabbt täckt med snö i blåsten.
Här är några av dom i alla fall.
Då var det lite behagligare att fota fågelbordet från köksfönstret, fast där var tvättlinehelvetet i vägen förståss. Ja ja, även här hade aktiviteten ökat inför snön och kylan.
Som ni ser har julgranen fått flytta ut och fungera som sparvhöksskydd sin sista tid innan den kvistas, barkas och spettsas till ett fint växtstöd eller nåt.
Ja vi har inte så mycket granar här i mittlandsskogen.
Precis innan snön besökte jag min gamle vän eken. Hon åldras verkligen med skönhet och jag hoppas hon kan få fortsätta med det, så att ingen "städgalning" får för sig att snygga upp i skogen.
Nog påminner eken lite om ett troll. Den står bara ett stenkast från där Ölandsbron träffar Öland. Man ser den inne i skogen (nu fint nygallrad) norr om vägen.
Jag återvänder lite till mitt Nationalmuseumbesök lite tidigare i år.
Även där får man generöst nog fota, bara man gör det utan blixt.
På tal om snö
Är inte den här makalöst fin. Den har jag liksom missat förut.
Den är som ett foto från 1899 då Alfred Bergström målade den. Den har det fantasifulla namnet
"Vintermotiv från stockholms ström"
Här tippar man snö i strömmen vilket man gör än i dag (åtminstonde 2011), fast nu får bara kommunen göra det.
Huvudanledningen till mitt besök på museet var PEREDZJNIKI. De ryska sekelskiftesmålarna. Jag har ju någon konstig förmåga att uppehålla mig i den tiden.
De var en rätt storgrupp som höll på i Ryssland då och var populära både då och nu.
Vad sägs om den här.
Den här skulle ju kunna vara från Öland någongång för flera hundra år sedan, men den är från någon av de östryska stäpperna. Jag tror den heter"Tranflocken". Är den inte helt genial. En ögonblicksbild på när ungarna vänder sig om för att se på tranorna, men några tycker att konstnären är intressantare och får på så sätt även honom med i bilden. Har tyvärr missat vad han heter och har inte lyckats hitta tavlan på nätet än.
Där inne i andra rummet såg jag något annat roligt.
"Den oväntade återkomsten" av Ilja Repin målad under åren 1884-86.
Den visar en familjefader i en finare familj som skamligt nog suttit flera år i fångläger för revolutionära aktiviteter. När han nu plötsligt är fri och återvänder hem verkar det vara skiftande känslor. Hur blir livet nu? Kommer vi trakasseras för mannens åsikter.
En detalj som många fastnat för är barnen. Dottern känner nog inte igen sin far men grabben verkar vara den enda som blir riktigt glad. "Daa, nu kommer farsan, äntligen."
Den här är också grymt bra, "Brev till den Turkiska sultanen" också av Repin.
Ett gäng kosacker sitter och skriver brev till Sultanen där de sågar ett fredsförslag och lägger till lite oförskämdheter dessutom. Man ser hur de "brainstormar" elakheter och hur det ena förslaget är roligare än det andra. Vilka karaktärer!
Också den här. Jag tror den heter "konkurenter" eller något. tydligen är tjejerna intresserade av samma kille som gör vad han kan för att fånga någon av deras hjärta.
Det var egentligen den här jag såg först, killen med dragspel. det där ser man inte nu förtiden att grabbarna står med ett enradigt durspel och kurtiserar på bygatan, synd.
Dragspelet är indentiskt med mitt egna Hohner.
Den här är det liv och rörelse i, man upptäcker alltid något nytt. Här ska det dras ut i krig.
Blickfånget ligger på den förkrossade kvinnan i förgrunden och hennes man som släpas iväg till fronten.
Den här utställningen tog tyvärr alldeles nyligen slut. Det var första gången de visades i Sverige och det lär nog dröja innan de är här igen.
Nu när snön har lagt sig över trädgården är jag glad att jag fotade en blomma som blommar i januari för någon dag sedan. Tusenskönan är ett säkert kort om inget annat finns. Blir kul att se vad jag hittar i februari.
Jag är glad och stolt att Äventyrerskan" på 52ADVENTURES har länkat min blogg på sin bloggsida.
http://blog.52adventures.se/2012/01/atertraff.html?spref=fb
Hon har under 2011 utfört ett stort eller litet äventyr under varje helg hela året.
Jag tror hon har inspirerat många till att ta sig ut och uppleva både sitt närområde och lite avlägsnare platser. Hon har med smittande energi gett sig iväg på helgerna och mycket bra berättat om det på sin blogg.
Går man tillbaks i den hittar man många fina uppslag på grejer man kan göra och platser man kan besöka.
FRID