weekend och Simone
Onsdag 30/10 2013
Stod åter en kväll vid Sebybadet i de sista timmarnas ljus. Det var betydligt lugnare än sist.
Det mesta har väll rusat förbi nu men helt slut är det ju absolut inte.
Alfågel, lommar och doppingar syntes långt ut över sjön, men som sagt rätt så glest.
Ljuset på östra sidan är ju speciellt som jag skrivit om tidigare, och strimmorna från flygplanen kan bli till märkliga ljusfenomen.
En blandflock med sångsvanar och knölsvanar piggar upp inåt ön.
Vid den här tiden på eftermiddagen bildas det ofta ett kryss precis där i väster.
Ett besök i den omtvistade Rällaskogen hör till hösten.
Här vill man ju exploatera delar av skogen och bygga sjönära hus. Något som väldigt många är emot.
De här bilderna är inte från det området.
Här har man svårt att förstå att man står på Öland. Ravinliknande branter och grov rak skog, med lingonris och blåbär. Och förstås de obligatoriska små kalhyggena
Revsudden i fjärran. Nu i dag, efter stormen Simone, är nog de flesta löven borta.
Här finns flera skyddade träd och bestånd av tall. De här plaketterna slutade man tyvärr sätt upp någon gång på 50 talet om jag har förstått det rätt. Det är väldigt synd. Med en sådan plakett har träden ett otroligt kraftigt skydd.
Rälla barnkolonis gamla skyddsrum som jag också skrivit om tidigare. Då skulle jag återkomma i maj juni och fota ormar skrev jag, men nä det blev aldrig av. Man ska ju ha lite projekt kvar;)
Ett nytt försök på sjöfågel vid Stora Rör en morgon. Fel vindar och mycket lugn. Då kan det hända att man börjar leka med optiken. Här Sillåsens fyr fotad genom tuben.
Bättre att ta en tur och fota och försöka taima in rätt plats när solen visar sig.
Från Röhällabadet
Röhällabadet åt söder.
Och så kom Simone
En stor pil brakade ner över Gamla Storgatan i Färjestaden och knölade till Ölandsbladets bil ordentligt.
Kan nog sätta en slant att det är en bild på den i Torsdagens tidning.
En kapad grov gren för många år sedan med röta och obalans som följd i kombination med skador vid rothalsen ledde till det oundvikliga. Det är tur att stormarna gärna kommer på nätterna när det är lite folk ute.
På torget i Mörbylånga la sig den här poppeln. stympade rötter för el, och andra ledningar, samt körskador från bilar och snöredskap blev inkörsport för röta. Detta är otroligt vanligt på stadsträd.
I övrigt kan de vara väldigt friska i krona och stam, och där med svårupptäckta.
En lind(?) la sig över den nya tennisbanan i Mörbylånga. Även här en skada/spricka som lett till försvagande röta. I gräsytor är det oftast gräsklippare och trimmerskador som genom åren tär på trädet. Här handlar det troligen nog även om en gren som fläkt av för länge sedan.
Det här är hämtat från Fejan
Det är synd. Det vare något speciellt med det där sjömärket, men det användes inte längre av sjöfarten vad jag vet. Bara av örnar och andra fåglar. Viljan att bygga upp det verkar finnas. Vi får se hur det går.
Sedumtaket på servicebyggnaden i Mörbylånga hamn lättade igen, fast nu på ett nytt ställe.
Och så var det det där med dom som missade att det skulle blåsa, eller om de missat att de hade en båt i sjön
Här får man ösa utav helvete för att bli flytande igen.
Rapporter om rasade träd har kommit in även idag , och det blir nog fler när sommargästerna kommer till påsken eller midsommar;)
Nåväl, passa på att njuta av den långa fina hösten.
FRID