Båten

Hallå där kära läsare.
Sånna här uppehåll ska man inte göra om man vill behålla sina bloggläsare.
Ju tätare inlägg ju mer läsare verkar det som, men man vill ju hinna göra något mellan inläggen också.
Jag har er alltid i tankarna och fotar lite här och lite där för att kunna visa er hur delar av mitt liv kan se ut.
Det händer en hel del tycker jag och det är ju "bara" två veckor sedan jag skrev sist.
 
 
Bland annat har det varit sandkonst på den fantastiskt fina nybyggda sandstranden i Kalmarsundsparken. Här ett Estniskt bidrag
 
Likaså det här
 
 
Här är det enda Svenska bidraget. Jag är imponerad hur sjutton TVn kan hålla ihop. jag hade nog gjort en tjockTV, för enkelhetens skull, men alla är ju inte sånna som tur är.
 
 
Det här är det ryska bidraget
 
Den stora och roliga händelsen ligger närmast i tiden. Kallebaatur har blivit komplett med en "baatur"
Japp det blev en hjälmarsnipa med sprisegel och åror, som jag alltid velat ha, och plötsligt blev det läge och tid så jag gav mig av till södra Hjälmarens strand där det gjordes affär med en trevlig kvinna.
Efter att vi donat med surrning och packning någon timma var jag så på väg söder ut igen. 35 mil med ett släp som tillåter 30km/tim och utan lysen så det gällde att planera.
 
Läs gärna om Hjälmarsnipan som modell här http://www.hjalmarsnipan.se/hjalmarsnipan.php
 
Jag ville ha en bild på båten och Hjälmaren samtidigt så det fick bli den här. Nu kanske det tar ett tag innan hon får känna sötvatten mot bordläggningen igen. Hjälmarsnipan har genom århundraden formats för att klara den krabba sjön i Hjälmaren. Min teori att det inte är så himla stor skillnad mot Kalmar sund, någon måste ju vara den första att testa;)
 
Jag kom förbi Linköping och en bra bit till innan det var dags att ta stopp för natten.
Det blev fina Hackelboö rastplats, med fin naturvandring till en badplats där kvällsdoppet togs, därefter kom nya gasolköket igång och middag med utsikt över sjön.
 
 
Sedan in i bilen för några timmars sömn.
MEN VAD ÄR DET SOM PÅGÅR HÄR? Hela natten strök det runt snubbar med plastpåsar i händerna, i bland kom det någon bil med någon ensam man i (någon i bara badbyxor)som försvann in i skogen med någon påsgubbe efter, in i mörkret bara och så efter ett tag for han i väg med bilen men påsgubben/arna smög vidare i periferin.
Jag tänkte säga åt dom att lugna ner sig, men det störde ju inte mig så de fick hålla på med sitt vad det nu var.
I gryningen fortsatte min tur, helt allena på vägarna. Det tog ca 20 mil, nere på E22 någonstans innan Kalmar innan jag blev omkörd för första gången, och det beror inte på att jag körde fort utan helt enkelt är morgnar väldigt folktomma. Det är därför de är så behagliga.
 
 
Här stiftar hon sin första bekantskap med sundet från Ölandsbron. Bryggseglare är ju en sak men broseglare är ganska nytt.
 
 
 
Runt 10 var vi ÄNTLIGEN hemma efter en 28 timmarstur.
Här är de mesta av pinalerna på plats. Det är ju lite sent att vårrusta nu, men mitt mål nu  i sommar/höst är att få LIV i henne igen efter några år på land, ner i sjön och bli tät och göra lite roddturer. Kommer jag så långt kan jag nog inte hålla mig från att provsegla heller.
Tur att jag har min semester kvar, jag börjar på fredag:)
 
Båtar av min typ kan/ska man sänka för att de ska svälla och tätna men med större fiskebåtar som den här i Mörbylånga hamn för någon vecka sedan, ska man inte göra det med. Motorn och elektroniken kan ta skada.
Ni kommer få höra mer om  min nya båt framöver, var så säkra.
 
Och så inträffar ju lite andra små skeenden i tillvaron.
 
 
Ett rådjur med sitt kid i närheten av Ölandsdjurpark
 
 
 
Tog  en snabbfika ner vid Eckelsudde nu i morse mellan några jobb, Fan vad jag ville ut på sjön.
 
 
 
En grönbena sprang skrikande iväg med en till synes bruten vinge. så där fejkar de ju när de har ungar i närheten, men den här var ensam. Kanske var den skadad eller var det bara takterna från häckplatsen, kanske på en norrländsk myr som satt i.
 
 
En annan ny hobby jag har är att balansera stenar. Det är kul, meditativt och ger en märkligt ny dimension till synen på alla stenar man ser. Se absolut det här http://www.youtube.com/watch?v=yGvddCPD-J0
 
 
 
 
Och så slog jag höet i fruktängen eller lite krassare sagt, under äppelträden. En årlig tradition och ängsblommorna ökar för varje år.
 
 
 
Den här bilden är märklig, har inte kunnat släppa den sedan jag såg den i en tidning. En Amerikansk kvinna for runt i världen på 30talet och gjorde dykuppvisninar med sin häst. Kan det vara vettigt??
 
 
STOR FRID
 
 
 
 
 
 
Foto och illustration | |
Upp