Stora händelser
Den här veckan har minst sagt varit häktisk men så är det ju alltid veckorna före midsommar. Efter det brukar folk gå in i någon slags sommardvala. De som inte har semester jobbar på ganska förnöjda med att snart ha semester eller att faktiskt jobba i ett sommardvaligt Sverige.
Men som sagt den här veckan var det full fart på. Förutom allt på jobbet som ska vara klart till midsommar och semestrarna så var det ett par stora händelser som skulle bevittnas och deltagas i.
Först hade vi en tjej som skulle sluta 9an på friskolan i Färjestaden.
Det var till en början en mycket lugn tillställning.
Elever och föräldrar minglade till kaffe och tårta.
Sång och uppträdanden men några fin höjdpunkter.
Sedan ett litet utspring där plötsligt elever och lärare började storgråta och regnet började skvala, samtidigt som Pepps Persson skrålade ur högtalarna "OH BOY vicket vakert väder"
Det var kul.
På kvällen en tur till Borgholm som får symboliseras av den här bilden på en av Borgholms beryktade kajor, som man försökt bli av med på alla möjliga vis utan framgång.
På torsdagen var det dags för nästa tjej i familjen. Det var att sluta gymnasiet på Jenny Nyström i inne i Kalmar.
Där inne är det av tradition ett jävla tryck och full kaos med massor av stolta anhöriga.
Vädret kunde inte bli bättre för sånna här aktiviteter.
Här stod glädjen högt i tak på flak.
(jag känner ingen på bilden)
Någon litade inte på lastbilsflaken utan löste det på ett lite säkrare sätt.
Nu vare lass!
Studentskiva i trädgården på kvällen, sedan fortsatte festen åter igen inne i Kalmar (för en del alltså).
På tisdagen hände också något annat.
Då kom vår egna lilla färja för första gången in i Färjestadens hamn och de sista finjusteringarna innan invigningen började.
Hon hette tidigare Danish Fort 7 och gick i trafik i Köpenhamn.
Hon är nu uppfixad och annpassad för svenska förhållanden.
Bland annat har man nu gett plats för mer än bara öl i kaffeterian.
Invigningen gick av stapeln på fredagkvällen med speciella honoraties på plats.
Här syns redare kommunfolk och företagarföreningsfolk samtala.
Faktiskt ett trevligt inslag var en liten blåsorkester och de här tjejerna vad de nu kallas.
Jag blir alltid lika förvånad att såna här finns i varenda liten småstad och piggar faktiskt upp där de syns och hörs vid speciella tillfällen.
vilka är det som håller i det här?
Sedan skulle hon döpas, Regnskurarna avlöste varandra.
Lotta och Karina från företagarföreningen och intiativtagare till hela färjeprojektet skulle kasta skumpan.
Flaskan ville inte gå sönder. Efter tredje försöket tog Redaren själv Jochum Ressel över
med bättre resultat. Någon sa att det blev en buckla i plåten. Någon annan sa att nu är vi nära glasriket och att här har vi kvalitet på glaset.
Mot åskande hagelmoln blev det sedan balongsläpp och avfärd mot Kalmar.
Färjestaden från en annan vinkel äntligen. Kvar på piren står Ölandsbladets reporter och fotograferar.
Färden var inte så stilla och lugn som man kanske kan tro om en katamaran, men de stöter lite mer i sidled om det är den sjön.
"Som att gå på ett tåg" sa någon.
Det var inget som störde.
I Kalmar stod en liten tapper mottagningskomité.
I oljehamnen låg Italienska tankfartyget SMERALDO, just ankommen från Gdynia.
Här hölls också lite tal, Kalmars Kommunchef tog på sig sin gamla båtsmansmössa dagen till ära.
Läget i Kalmar är kanon, precis norr om hamnkrogen och promenadbryggan mot gästhamnen.
Ser ni den nya biljettautomaten. Kort och mynt funkar där.
Seda åkte vi till Öland igen, solen tittade fram och värmde gott och kvällen blev fin.
Av en slump ser jag att den 17/6 1741, alltså på dagen exakt 270 år sedan skriver Linné i sin resedagbok om en annan färjeförbindelse, nämligen den till Gotland (från Högby på Öland).
17 Juni
Om morgonen bittida anmodades vi av skepparen att komma ombord, men som samma stickande sidevind med lika häftighet kontinuerade och vi blevo varnade att gå på detta osäkra fartyget, som redan voro avklagat och skulle nödsakligen helkölas, så snart det kommo över till Gotland, utom den olägenhet att fartyget ej kunde gå över stag eller vända sig på sjön utom årors tillhjälp, höllo vi för betänkligit att går i ögonskenlig livsfara, måste alltså låta skepparen gå från oss. Härvid kan jag ej underlåta att nämna, huru angeläget det voro att något säkert fartyg antoges, som denna enda postvägen till Gotland bibehöllo i gott stånd, så för resandes bekvämlighet som hela Gotlands synnerliga fromma.
Den försiktige Linné hade nog varit glad om det bara hade känts som att gå på ett tåg när de skulle över till Gotland
Frid på er