Strindberg, badjävelspionjären

Onsdag 26/1 2011


Min absoluta favoritbild på August

Jag fick helt plötsligt en ny insikt i en del av vår historia.
Säkert har någon forskat i det, men jag har aldrig tänkt på det här med sommargäster i Stockholm skärgård.
Det slog mig här om dagen när jag hittade det säkraste beviset av alla.
Och det var förståss i en av Albert Engströms böcker "Naket o.s.v." i kapitlet "Rospiggar"

Han skriver följande:

"Det jag visste om Roslagen för 40 år sedan hade jag lärt mig av Strindbergs "Hemsöborna" och "Skärkarlsliv", dessa ljuspunkter i författarens produktion, fast han många år efteråt, då han var min gäst i Grisslehamn, förnekade sig själv som mästare och kallade dessa sina konstverk det uslaste han skrivit.
Det är emellertid August Strindberg som upptäckt skärgården litterärt och därmed även praktiskt ty för den som vill se logik i historien står det klart att konsten alltid är primus motor i kulturen, om den också sedermera förvanskas av lekmännen.
Det är helt enkelt Strindberg som varit den kraftigaste orsaken till att öarna klätts med fantastiska villor och trädgårdar och vansinniga motorbåtar nu rör upp de fordom jungfruliga farlederna.
Efter honom kommo vi andra och skrevo och målade och hade icke ord nog fagra att prisa paradiset.
Skärkarlarne blevo hyresvärdar och byggde glasverandor och stockholmarna störtade ut som en tokig fårskock, hyrde och köpte och förvandlade rospiggarna från härskare till tjänare eller åtminstone till affärsmän ..."

Kan det beskrivas tydligare?

Hur hade det varit om inte Strindberg skrivit de där böckerna?
Det kan ju någon fortsätta forska på nu när jag löst (eller återupptäckt) det mesta av gåtan.


Här är Alber Engströms atelje och gäststuga i Grisslehamn. Inget fel på det läget.
Ner till höger ligger en fin sandstrand.


Här är ateljen sett från sjön.




 

Foto och illustration | |
Upp